MammaMimi

...målning, åska, röjning av gården, klippning av maken, rabarber/blåbär/hallonpaj, zappning på tv:n, öl och nu väntar sängen och Vänner. Önskar att Vinga slutar med sin natthosta så jag får sova snart och så att Magnus kan få sovmorgon någon dag!

God natt!

Idag har vi varit på loppis och gråtit floder över allt vi vill ha (jag) men inte kunnat köpa. Lite fick vi med oss hem iaf, men långt ifrån allt som vi (jag) ville ha!

Den lilla dockan mellan nallarna kunde vi inte motstå att köpa =)

Devin ledsnade på allt vi ville titta på och ville helst återvända till lyftkranen han hittat.

Vi fyndade en barnstol för 100:- så vi har en extra till Dennis och andra barn som hälsar på.

Devins fynd, endast 40 kronor. Snacka om glad kille!

Efter lunch pallade vi rabarber hemma hos Jimi och Åsa, köpte jordgubbar, hallon, blåbär och äpplen och slände ihop 4 pajer. Skitgott! Det finns kvar ifall någon är sugen =D

Upptagna som vi föräldrar var så  såg vi inte Vinga som roade sig med ett öppnat skafferi. När vi uppmärksammade henne satt hon och smaskade på blockchoklad...Bra att hon kan förse sig själv ;-)

Innan det var dags för läggning av barn så drog på på barnen regnkläder och tog en promenad i det ljuvliga icke-målar-vänliga vädret...

Vad är egentligen roligare än vattenpölar??

Vinga satt för en gångs skull så fint i vagnen...

Bland det roligaste Devin vet är att stå på Åbron och kasta stenar i vattnet =D

Nu vill sonen mysa så jag lämnar datorn i makens våld =)

Vi som planerat så bra att vi skulle ut och måla järnet snart när barnen somnat, och så börjar det regna igen! Då går en kväll till bort som vi kasnke får spendera med hyrfilm. Inte illa alls rent skoj-mässigt, men det kommer ta hela sommaren att få huset klart om det fortsätter i den här takten =(

Appropå ingenting... "Stödgruppen för Djurens befrielsefront". Vad fasen är detta undrar jag... En anlagd brand i ett blivande slakteri här i vår by. Vart vill dom komma alla dessa djurrättsaktivister? Hur långt kan som gå? Visst förstår även jag vilket budskap dom vill meddela, dummare än så är jag inte... Tydligen tycker dessa människor att det är fullt okej att riskera liv på andra människor för detta intresse om att djuren ska överleva. Med handen på hjärtat så kan jag säga att vår befolkning kommer äta kött och ta vara på djurpälsar om 100 år och även om 1000 år, till och med om det eldas upp slakterier på löpande och om alla minkar i världen släpps fria.
En tanke jag har kring detta är också följande: Om människor nu är så vidriga som äter kött från djur, hur vidrigt är det då inte med djur som äter andra djur? Ska de djuren också ändra meny eller kanske till och med förintas? Kanske man skulle sätta eld på en hel savann där man misstänker att rena slakteriet kommer äga rum när ett lejon hinner ifatt en gasell? Eller är det en helt anan sak? Vad är argumenten??

Eftersom vegetarianer och veganer ofta får äta en massa tillskott för att få i sig alla näringsämnen människor behöver, då kan det väl ändå inte vara naturligt att leva så? En vald livsstil i den formen accepterar jag såklart, men inte allt tjafs om att vi inte alls är födda till att äta kött. Jag tycker om både levande djur och köttet från icke levande djur. Jag är inte alls intresserad av jakt eller att på något sätt själv döda de små liven, men inte fasen tackar jag heller nej till en god bit grillat kött en härlig sommardag!

Avslutar med ett citat från Homer Simpson: "Om det nu inte är meningen att vi ska äta djuren, varför är de då gjorda av kött?"

Det här är en av mina stora favoriter genom tiderna, Nut Rocker! Ett gammalt klassiskt stycke som förbjöds i Sverige när det rockades upp rejält. Själv gillar jag inte klassiskt, men detta är verkligen så bra! Speciellt när det är självaste Robert Wells som varierar mellan att smeka och att aga tangenterna med sina makalösa händer =)

Idag är det fint väder igen och för oss innebär inte det att vi ska sola och bada, nej det innebär att det är dags att fortsätta måla huset. Jäkla skit att det regnat hela helgen så flera dagar gått bort...

Ja så nu står Magnus ute och målar medan jag och barnen har tagit en prommis till Ånäset. Jag drog Vinga i hennes vagn och Devin drog sin nya Pippi-docka i dockvagnen. Kort promenad längdmässigt, men tidsmässigt tog det en evighet!

Självklart ska jag och mannen byta uppgifter om ett tag så att jag får måla lite och han vara "barnvakt". Hur skulle det se ut annars om jag tog hand om barnen en hel dag? Nu är det så att jag älskar att måla och det är därför vi byter av, annars hade vi nog delat upp oss så som man inte får göra nu för tiden...

Annars så är det rätt lugnt här hemma, förutom att Vinga har fått sånt hiskeligt humör!! Hur gör man med ett barn som står och storgråter/skriker på golvet när man inte heller får ta i henne? Hon ska inte vara på golvet, inte leka, inte ha nappen, inte dricka och jag får inte röra henne heller... Hmmm...det härliga livet med barn som försöker bli självständiga =) En sak är då säker. Vinga komemr aldrig någonsin få bli mer tonåring än vad hon är nu! Då vet jag inte vad jag gör... ;-)

Nä, nu ska jag roa mig med att se lite Pippi innan lunchen, sen jäklar ska jag måla för allt vad jag är värd!

Med vänner som bakgrundsljud på datorn ligger jag i sängen och grubblar lite över denna jämställdhet. Kvinnor som beklagar sig över samhällets brist på den varan och okej, lika löner för samma möda vore väl självklart, men sen då?

Det är ett jäkla gnäll på oss kvinnor om hemmet och alla sysslor som ska göras. Det kan det vara här också ibland när jag känner att det växer tvätt ur öronen på mig och disken förföjler mig vart jag än går. Min familj borde egentligen tillhöra bottenskrapet i samhället, de missanpassade och felgående. Tänk bara en sån sak som att jag är den som tar ut den mesta föräldraledigheten. Illa va? Visst skulle jag stundvis vilja jobba och maken vilja vara hemma med barnen, men just nu, just för oss så funkar detta bäst. Fast det kasnke inte vi själva är rätta mäniskor att avgöra eftersom vi inte passar in i ramen och mallarna.

Sen "ska" det ju vara så att maken ska göra lika mycket som mig när det gäller disk och tvätt mm, för annars är vi inte allsjämlika. Det är ju ett jäkla liv över detta, över hur mycket mannen lagar mat och tar hand om hushållet. Är en man som min man och inte tvättar alls och ofta inte ens behöver diska eller annat som jag hinner på dagarna,då är han bortskömd och curlad. Men sen att det är han som klipper gräset, servar bilen med allt, städar och tvättar bilen, skottar snö, röjer i förråden och ute på gården, det hör liksom inte alls hit.
Jag tror att det beror på att man nog inte märker av det jobb som karlarna oftast gör (jo jag vet att jag generaliserar så som man inte får göra) och det är för att de inte beklagar sig så mycket som kvinnor gör över t ex tvätt. Så är det här iaf...

Men är det verkligen så ojämställt nät min man inte tvättar för att han tycker att det är bland det tråkigaste som finns, när jag väntar ut honom till att tanka bilen eftersom jag tycker att det är det tråkigaste jag vet? Huvudsaken är väl att båda tar sitt ansvar till att familjen ska fungera, inte vem som gör vad?

Nu resonerar jag utifrån vårt eget land, inte hur det är i andra länder med andra kulturer och religioner, det måste poängteras. Men klagar vi inte lite väl mycket? Ska det vara jämställt så ska det vara det fullt ut och även på männens villkor. Bort med Internationella kvinnodagen i Sverige till att börja med. Eller lägg till en likadan dag för männen. Då gärna dagen innan kvinnans så mannen blir ompysslad och ärad, får en kall öl på kvällen medan han pillar sig i naveln, såpass att han sover hela nästa dag när kvinnan ska hyllas...eller nåt... VIlket jävla liv det skulle bli! =D

(Vet att jag svamlar, men det är sånt humör nu...)

En annan sak jag har svårt för är detta "Kvinnor kan". Vad ska bevisas med det? Är det inte självklart att vi kan, elelrfinns det något ord i slutet på den meningen som jag missat att läsa? "Kvinnor kan brodera"? Äh,fattar inte grejen helt enkelt...

Summa summarum så tycker jag att vi gnäller för mycket,spelar martyr och tycker synd om oss själva. Trist. TItta runt en sväng på vad alla karlarna gör också så kanske det itne är så lite som alla tror. Jämställdhet i all ära, men se hellre till varje individ - vad just den kan, vill och gör...

Nu är snart strömmen i datorn slut s nu ger jag mig för ikväll. Ska försöka sova nu så vi orkar måla i morgon om det är fint väder.

När jag lämnade Robert Wells och hans Rhapsody in rock igår natt så var det i ett riktigt rus. Jag var helt salig, lyrisk och nästan barnsligt kär!! Inte i själva Wells då (trots att hans pianospelande händer är någonting som alla kvinnor borde ha hemma i nattygsbordet) och jag blev inte heller kär i Mikael Tornving eller någon av de andra som uppträdde, däremot så blev jag kär i hela showen. Så mäktigt så jag satt helt tagen från början till slut..

Efteråt har jag känt mig totalt stum, men säkert uttryckt mig exakt så som vi tycker att det är jobbigt när Devin gör, dvs med ca 47 ord i sekunden. Nä, det finns nog inga ord alls för hur bra det var och hur jag känner mig nu efteråt. Tom och upptymd samtidigt, och som sagt KÄR! Hoppas att inte min käre man kommer ledsna på mig när jag kommer vara i klänga-hålla-handen-mysa-krama-klättra-stadiet ikväll =) Det är sånt han får ta om han skickar iväg mig hem till självaste Robban. Eller iaf till en regning arena där jag såg honom på håll...Nästan samma sak...

Nu börjar det klia i fingrarna och spritta i kroppen så det borde snart vara dags att smyga mig på mannen i huset =)

Magnus drog iväg på nån brand för en timme sen, jag och Vinga sitter och leker i vardagsrummet (hon med leksaker och jag med datorn) och Devin sover än!! Det gör han ju aldrig när det bara är vi hemma, men nu sover farfar i hans rum oh då går det minsan bra... När han var hemma hos dom så sov han ju till ca 7 varje dag, så vad gör jag för fel? Det är ju ändå rätt skönt att kunna få mysa och vakna med ett barn i taget, särskilt när man själv är lite vimmelkantig vid den här tiden på dygnet.

Ville nog mest säga godmorgon och beklaga mig för att det ser ut att bli regn idag = Ingen målning. Men men, jaja... Vi överlever nog det också. Ska lägg ifrån mig min leksak och låna någon av Vinga nu istället. Ses!

Efter att Devin fick sina byxor och handskar av Fredrik så ska han jobba hela dagarna. Är det inte med traktorn så är det med nåt annat och idag så blev dethans koja som fick bli målad =)



Flitig gosse! Självklart får hans koja samma färg som vårt hus =)


Är det målarhandskar så ska det synas att det är det =D

...då betyder det att jag istället jobbat hårt! Antingen eller liksom...

Huset blir finare och finare hela tiden =) Vi började måla kl 9 imorse och gav upp för ca 20 minuter sen, trots att svärfar ville fortsätta med en långsida till. Han är helt galen och har knappt tid att äta! Flitigare människa har jag faktiskt aldrig mött, inte när det gäller målning iaf...Men jäklar vilken tid det tar när vi kör med pensel och ändå känns detmer äkta än att hålla på att fjanta på med nån spruta. Snacka om lathet! Då är det ju den som gjort jobbet, inte vi själva.Eller nåt i den stilen...

När jag var som mest less på att måla kom jag på att det hela är en blandning mellan Magnus och Fredriks fel. Det var Magnus som ville flytta till den här byn och det här huset, och det var Fredrik som var snäll och fixade färgen till oss. Jättesnällt gjort och toppenfärg är det, men om han sagt att det var slut så hade vi kunnat gjort nåt annat en fredagkväll som denna. Sett på vänner, plockat ur diskmaskinen eller nåt annat rafflande ;-) Nädå, utan hans hjälp skulle det inte alls varit lika bra, och jäkla fin färg dessutom! Och fina meningsbyggnader... *S*

Saknar iaf Linnea och hennes familj massor nu! Vi har ju blivit vana att vara med dom ofta, så nu kommer det kännas som en evighet tills vi ses igen eftersom dom ska åka bort ett tag... Vi klarar oss nog men frågan är hur bra? Och stackars Devin som inte hittat sin "Doc"-bil på flera dagar, och så var den kvar hemma hos dom =( Då MÅSTE vi ju ses så snart det går!

Slutsvamlat för ikväll. Får se om jag hinner skriva nåt i m innan jag åker iväg på Rhapsody in rock, annars är jag tillbaka på söndag...

Kram på er alla!

När jag började blogga så var det mest för att ventilera olika åsikter och tankar mm och eftersom jag är som jag är så blev det kasnke lite väl ärligt och självironiskt ibland. Inte alls för min egen del, men för vissa närstående som läste och hade en massa följdfrågor på sånt som jag skrivit. Meningen som jag skulle börjat varje inlägg med var "Ta allt du läser med en nypa salt", men det skulle ändå inte funkat. Så ja...Bara för att jag vet vilka vissa läsare är så skriver jag alltså inte alls så som jag VILL skriva, och därmed har detta bara blivit någon slags familje-dagbok. Hmmm...Intressant? Näe, inte direkt...

Just nu känner jag för att skriva lite om t ex feminism och mitt tycke om den tron angående samhället, men jag låter nog bli. Inte för att jag är rädd för påhopp eller diskussioner, tvärtom så är det skitkul med mot hugg, men det är jobbigare när man har närstående som tar illa vid sig osv... Men jäklar vad det kliar i fingrarna! Jag kanske kommer tillbaka till det snart så får de antingen sluta läsa eller sluta bry sig om vad de läser, kan man tänka så??

Då är mina heta våga-vägra-ämnen: Feminism, Att bli mamma vid 70 års ålder, Vägra köra bil pga miljön, Skippa transfetter och annat onyttigt (Vet inte ens vad en transfett är!!), Låta barnen själva avgöra allt, tex när de ska sluta med blöja (hur ska de veta när de är redo om de inte ens vet vad alternativen till blöja är?)...

Ja, listan kan göras lång till saker jag är anti till... Så herregud vilken människa jag är! Ni skulle bara veta vad jag tycker och tänker bakom min fasad av blodpudding och våtservetter. Med ångan uppe nu så kan jag lätt säga att jag snart är tillbaka i min egna person, i min egentliga tappning.

...rätt bra att man stått i solen en hel dag och målat. Fasen vad trött i huvudet jag har blivit, eller berodde det på ölen till den goda maten på Ånäset? Hur som helst så har vi sen i morse hunnit olja hela huset och sen grundat klart, så vi hinner nog färdigstryka åtminstonde en sida ikväll, hoppas jag! Härligt tempo det blir när vi har svärfar här som näst intill målar ihjäl sig, och har haft svärmor här som lekt med barnen idag =)

Här kommer bildbevis på att jag faktiskt gör annat på dagarna är att byta blöjor och blogga:

Så snygg, så snygg...

Nu sitter jag oh myser lite med Devin och ser på playhouse disney, Vinga sover och Magnus och Svärfar målar vidare. Så fort Devin somnat så går jag också ut och kör mitt race så är vi snart klara och lediga! På återseende!

...säga godmorgon och hoppas att alla får en trevlig dag!

Snart hoppar jag i målarbrallan och hugger tag i en pensel och sen är det klart på ett nafs! I mina drömmar iaf... Börjar nog med att väcka karln så lovar jag att det kommer gå lite snabbare =)

Får se när jag hinner in hit igen, men jag lovar att ni minnsan ska få se MammaMimi in action! =D

M, hör av dig om du behöver surra. Förjävligt helt klart!!

Nu är huset färdigskrapat, intvålat och avspolat med högtryckstvätt, så imorgon blir det oljning och påbörjning av målandet! Det har ju gått fort för att vara vår familj, det kan vi inte neka till... Skulle det varit som det brukar så hade vi :

* planerat målningen.
* jag hade inte kunnat bestämma färg/nyans förrän efter 2 år.
* vi hade väntat till en månad med bra lön eller skatteåterbäring.
* slösat upp pengarna på annat.
* väntat ett år till och köpt färgen.
* väntat in rätt tillfälle att måla, dvs att annat skoj skulle gått före.
* målat efter ca 5 år från plaeringens start.

Men nu bestämde vi oss i höstas och ska måla i m, är inte det bra gjort?? Kanske inte för andra, men som sagt för att vara familjen Faxbrink i Kälarne =)

Dessutom har vi storstädat huset ikväll efter barnen somnat, så det är inte alls så att jag måste skämmas för att jag satt mig ner nu en stund. Dags att ta en sista kväll med nåt smarrigt onyttigt att äta och dricka innan svärfar kommer imorgon. Tänk om han skulle se hur hans barnbarns mamma beter sig på kvällarna, arme stackare!

Choklad och Cube står på kvällens meny =D

Jag tycker att det känns som att det alltid är morgon, att jag alltid vaknar och kliver upp. Så vart tar resten av dagarna vägen då när det känns som att dom knappt finns?

Magnus och Devin har just åkt iväg med morbror Jimi till Döviken och ska sätta upp öltält inför lördagens traktor-race.
Hemma blev en VInga som skulle sova och en jag som stod alldeles yrvaken och knappt fösrod (förstår) nåt om vad som händer... Har hunnit städa ihop här efter en pappa-barn-morgon och nu tänker jag vakna till framför datorn tills VInga vaknar.

Det är så jäkla synd att det ska vara så få helger på en sommar att allt ska krocka med varann, jag skulle så gärna vilja åkt till Döviken på lördag ju! Men hur mycket jag än vill dit så vill jag hellre åka på Rhapsody in rock och dit ska jag ju!! Det är en snäll svärmor som bjuder med mig dit =) Dessutom har Magnus jour då, så då kommer svärfar hit över helgen och passar barnen ifall det går nåt larm, snällt! Ännu snällare är att dom, i väntan på larm, kommer roa sig med att måla huset =D Vi har det nog rätt bra känner jag...

Hmmm...Fick ett telesamtal nu som, ja vad säger man...som raserade hela min dag! Jag orkar snart inte bry mig i denna människa! Det finns ingen som suger musten och energin ur mig som denna person gör och ändå kan jag inte bara sluta bry mig. Denne mår dåligt, är trött, mår dåligt, är trött, världens syndaste om henne i världen och jag orkar inte lyssna längre!! Mitt liv är inte heller en dans på rosor trots att jag lever och må bra, men att aldrig ens kunna ventilera om det som är jobbigt för MIG, utan att jag ska känna att det är en pissdroppe i havet, det orkar jag inte mer... Och att dessutom vara skulden till det som raserat denna persons sista vecka p.g.a en sak som denne TROR att jag menade, nä det tar jag inte. Skiter snart i det totalt. Att vissa människor mår väldigt dåligt, det kan jag förstå och såklart tycka är jättetråkigt, men att det ska uppta ALL vaken tid med att beklaga sig, då har det gått för långt. DÅ behöver man andra att prata med...

Måste ruska av mig det här nu och ta itu med mitt superenkla jättelyckliga liv, för visst är det så jag har det va??

Det börjar kännas att det är semester nu.. Vi tar allt som det kommer och det är jätteskönt! Men det som det nästan märks mest på för mig som är hemma annars också, det är hur hemmet raserar och rutinerna försvinner... Det ligger grejer överallt både inne och ute, disken är nyss borttagen som annars är gjort vid 6 på morgonen, klädhögarna med vikt tvätt växer och sängen bäddas för sent enligt mig. Men det är lite av en utmaning också att kunna ha det så, så nu under sommaren ska jag försöka bli lite slarvigare =)

Det är ju rätt fint väder ute så barnen har varit nakenfisar och lekt med vatten. Poolen ville dom inte bada i, men det går ju att leka utanför och skvätta! Huset är nästan färdigskrapat nu och Devin är nyfriserad och snygg! Men ja...det är rätt slappt annars. Ont i magen har jag och fryser, men det går nog över snart bara jag orkar gå upp och ta ipren =) Såg kul ut när vi satt ute i solen nyss.. Magnus satt i shorts och linne medan jag hade linne, tröja, tjocktröja och filt... Hoppas ingen såg mig, kan lova att det såg liiite fel ut!