Man måste se till barnens bästa
Det gäller alla föräldrar hela tiden, i alla tider, att se till barnens bästa. Jag försöker göra det och hoppas att jag lyckas också.
Idag fick jag lite av en klump i halsen när jag insåg att min favoritfilm skulle visas på tv, nämligen "Ett päron till farsa firar jul". Där kan vi snacka om julfirande, traditionsskapande och ärliga försök till att göra allt för familjen med hjälp av egoistiska vägar. Ja, det är min beskrivning av den filmen...
Hur som helst, paniken steg i mig när jag såg att filmen skulle börja 16.20. Vad är det för j-a tid att visa en film, mitt i middagen?? Tänker inte SVT på att mina barn vill ha middag?
Först slog tanken mig av att det ändå var lördag och att det kanske skulle vara lovligt med godis till middag, men njäe, när jag tänkte efter så skulle jag nog fått min man mot mig angående det. Att äta tidigare eller senare skulle inte heller bli en bra idé. När filmen var slut skulle alltså klockan vara ca 18 och det är för sent för mat i vårt hus.
Men så gäller det att ha fantasi också och dessutom vända det till barnens fördel, som att liksom göra något roligt bara för deras skull (som om inte hela idén hängde på att MammaMimi skulle fortsätta vara en lycklig mamma)...
Jag frågade helt sonika Devin om vi inte skulle ta in hans lilla bord och små stolar till vardagsrummet och äta middag framför tv:n! Han blev förstås jätteglad över vad jag tänker på hans behov :D
Sagt och gjort. Jag plockade bort vardagsrumsbordet och hämtade möblerna från hans rum, på med duk och fram med god mat...
Så snart maten var slut för hans del hade han ledsnat och ville se "Bilar" istället för mammas tråkfilm. Attans!
Smart som jag är slängde jag fram godis i mängder (det ÄR ju faktiskt lördag!) och grabben var åter nöjd och glad.
Men bara för att jag fick allt att stämma så bra så var det självklart jag som ledsnade på filmen... Hur många gånger har jag inte sett den då? Äh, vi klädde på barnen och gick ut på prommis istället. Så så gick det med den fina lösningen ;)
Nu väntar maken i soffan, säker med nåt gott att äta i vanlig ordning, så nu rymmer jag!
Idag fick jag lite av en klump i halsen när jag insåg att min favoritfilm skulle visas på tv, nämligen "Ett päron till farsa firar jul". Där kan vi snacka om julfirande, traditionsskapande och ärliga försök till att göra allt för familjen med hjälp av egoistiska vägar. Ja, det är min beskrivning av den filmen...
Hur som helst, paniken steg i mig när jag såg att filmen skulle börja 16.20. Vad är det för j-a tid att visa en film, mitt i middagen?? Tänker inte SVT på att mina barn vill ha middag?
Först slog tanken mig av att det ändå var lördag och att det kanske skulle vara lovligt med godis till middag, men njäe, när jag tänkte efter så skulle jag nog fått min man mot mig angående det. Att äta tidigare eller senare skulle inte heller bli en bra idé. När filmen var slut skulle alltså klockan vara ca 18 och det är för sent för mat i vårt hus.
Men så gäller det att ha fantasi också och dessutom vända det till barnens fördel, som att liksom göra något roligt bara för deras skull (som om inte hela idén hängde på att MammaMimi skulle fortsätta vara en lycklig mamma)...
Jag frågade helt sonika Devin om vi inte skulle ta in hans lilla bord och små stolar till vardagsrummet och äta middag framför tv:n! Han blev förstås jätteglad över vad jag tänker på hans behov :D
Sagt och gjort. Jag plockade bort vardagsrumsbordet och hämtade möblerna från hans rum, på med duk och fram med god mat...
Så snart maten var slut för hans del hade han ledsnat och ville se "Bilar" istället för mammas tråkfilm. Attans!
Smart som jag är slängde jag fram godis i mängder (det ÄR ju faktiskt lördag!) och grabben var åter nöjd och glad.
Men bara för att jag fick allt att stämma så bra så var det självklart jag som ledsnade på filmen... Hur många gånger har jag inte sett den då? Äh, vi klädde på barnen och gick ut på prommis istället. Så så gick det med den fina lösningen ;)
Nu väntar maken i soffan, säker med nåt gott att äta i vanlig ordning, så nu rymmer jag!
Kommentarer
Postat av: Moster Kim
Haha! Du är kul du syster... eller rättare sagt helt störd. ;)
Trackback
