I ärlighetens namn
Jag andas ut efter vad som känns som en helkväll. Klockan är pyttelite, men eftersom vi har barn och våra vänner har barn så läggs dygnets timmar lite efter våra behov och möjligheter.
Med risk för att dom läser detta så måste jag skriva att det var trevligt ikväll, men om jag ska vara ärlig så var det mer än så! Lättsamt, trevligt och mysigt, med läget under rätt bra koll faktiskt ;)
Nu ska barn läggas, sen kommer jag åter..
Så, barnen sover och jag är tillbaka. "Hon kan inte ha mycket till liv", tänker säkert många, men vaddå, ni läser ju just nu om mitt ofantligt händelserika liv ;)
Att vara förälder, vad innebär det egentligen då? Mängder av prioriteringar och konstiga lösningar, bland mycket annat.
Det har iaf vi och våra vänner (de ovan skrivna gästerna) fått lära oss.
T ex är det ingen idé för oss att bjuda varandra på middag i 18-tiden. Då har vi ca 1 timme på oss att prata i hallen, ta en liten klunk alkohol, oplanerat byta en blöja, slänga i oss mat, dricka kaffe, prata, springa fram och tillbaka som ett pendeltåg mellan barnlek och vuxensnack, trösta, äta efterrätt, fylla på vin/ölglaset, byta en till bajsblöja (Varför bajsas det alltid så mycket när man är borta??), och ta farväl med trötta barn gnällandes i hallen.
Så idag bestämde vi oss för middag tidigare och det blev en klar förbättring! klart bättre hade det varit om barnen kunde somna borta och förflyttas hem obemärkt, men så är inte fallet och det är bara att acceptera...
Vissa saker får man helt enkelt prioritera bort, så som att vara borta sent (gäller om båda vill vara involverad i aktiviteten), raka benen varje gång det behövs, titta på favoritkanalen mm...
Fast jag rakade nästa benen idag. Nästan. La Vinga på skötbordet, ställde Devin med en tandborste i handen och klev in i duschen. Jag hann tvätta mig och håret, skulle precis ta och raka det som rakas behövs när Vinga började bli otålig. Eller otålig coh otålig, det hade hon varit ett tag och nu skrek hon! Jag tog hyveln och drog några snabba under armarna, sen fick det räcka. Äh, vad fan, jag är bara mamma, vem fan ska titta mig under armarna och spana in mina läckra spiror?
Jag har inte hört talas om någon "Mama Wanted"-tävling, har ni?
Nä, så här är det.. Man går runt som en blandning av en säck pölsa och barbamamma, ler åt eländet och försöker läsa mantrat: Jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv...Tillslut hör jag bara blablablablablablabla. Dags att lägga sig för att samla energi för morgondagen. Då är det lördag och jag kansnke hittar tid att ta en ny dusch. Själv.
Med risk för att dom läser detta så måste jag skriva att det var trevligt ikväll, men om jag ska vara ärlig så var det mer än så! Lättsamt, trevligt och mysigt, med läget under rätt bra koll faktiskt ;)
Nu ska barn läggas, sen kommer jag åter..
Så, barnen sover och jag är tillbaka. "Hon kan inte ha mycket till liv", tänker säkert många, men vaddå, ni läser ju just nu om mitt ofantligt händelserika liv ;)
Att vara förälder, vad innebär det egentligen då? Mängder av prioriteringar och konstiga lösningar, bland mycket annat.
Det har iaf vi och våra vänner (de ovan skrivna gästerna) fått lära oss.
T ex är det ingen idé för oss att bjuda varandra på middag i 18-tiden. Då har vi ca 1 timme på oss att prata i hallen, ta en liten klunk alkohol, oplanerat byta en blöja, slänga i oss mat, dricka kaffe, prata, springa fram och tillbaka som ett pendeltåg mellan barnlek och vuxensnack, trösta, äta efterrätt, fylla på vin/ölglaset, byta en till bajsblöja (Varför bajsas det alltid så mycket när man är borta??), och ta farväl med trötta barn gnällandes i hallen.
Så idag bestämde vi oss för middag tidigare och det blev en klar förbättring! klart bättre hade det varit om barnen kunde somna borta och förflyttas hem obemärkt, men så är inte fallet och det är bara att acceptera...
Vissa saker får man helt enkelt prioritera bort, så som att vara borta sent (gäller om båda vill vara involverad i aktiviteten), raka benen varje gång det behövs, titta på favoritkanalen mm...
Fast jag rakade nästa benen idag. Nästan. La Vinga på skötbordet, ställde Devin med en tandborste i handen och klev in i duschen. Jag hann tvätta mig och håret, skulle precis ta och raka det som rakas behövs när Vinga började bli otålig. Eller otålig coh otålig, det hade hon varit ett tag och nu skrek hon! Jag tog hyveln och drog några snabba under armarna, sen fick det räcka. Äh, vad fan, jag är bara mamma, vem fan ska titta mig under armarna och spana in mina läckra spiror?
Jag har inte hört talas om någon "Mama Wanted"-tävling, har ni?
Nä, så här är det.. Man går runt som en blandning av en säck pölsa och barbamamma, ler åt eländet och försöker läsa mantrat: Jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv...Tillslut hör jag bara blablablablablablabla. Dags att lägga sig för att samla energi för morgondagen. Då är det lördag och jag kansnke hittar tid att ta en ny dusch. Själv.
Kommentarer
Trackback
