MammaMimi

Ofta har jag tänkt den tanken när jag känt mig som värsta Martin Timell, Britney Spears eller Supernanny JoJo, men i själva verket har kunnat liknats vid vilken av fragglarna som helst...

Jag borde vara klassad som rena pundhuvudet eller dårpippin på min gata, utan tvekan!
Titta bara på min gård, så oerhört fin och välvårdad. Inte.
En dag gav jag mig ut för att ta tag i det hela, få gården att bli fin a´la Martin Timell eller Ernst Kirchsteiger.
Glad i hågen och med militäriskt marcherande kavatade jag mot krattan, dagens första moment. Visst fan! Skaftet var av på mitten och såg mer ut att passa Devins storlek. Men inte kan man väl använda sig av barnarbetare nu för tiden va, inte lovligt? Eller? Med risk för att bli anmäld och bli av med mina barn så tog jag saken i egna händer. Krattan alltså..
Drog några kraftfulla drag med krattan, höll nästan nedersa handen i marknivå, och svor för mig själv. Hur länge har vi inte sagt att vi ska köpa ny kratta? Varför har då inte Magnus gjort det?? Det är väl ändå uppgift för en karl, jag tvättar ju kläder! Krattjäveln flög iväg och jag var förbannad över löven som låg kvar på backen. Med slokande huvud och svansen mellan benen insåg jag att skulle bli krattat så hade jag 2 val: Köpa ny kratta eller sluta gnälla och kratta med den demolerade. Jag valde inget av det. Jag krattade med den demolerade och fortsatte gnälla.
Det jag ändå tänkte mest på var vad grannarna nu skulle säga om dom såg mig... Förbarma sig över mig och erbjuda mig en ny kratta eller anmäla mig till Timell? Det kanske skulle sett bättre ut ändå ifall Devin tog över jobbet, då kunde man kanske skylla på att jag vill ge honom olika lärdomar tidigt i llivet så han lättare kunde välja senare. Nu nät jag tänker efetr så är det nog så jag ska gå tillväga även när det gäller rabatterna.

Dessa rabatter är ju ett annat "djävulens påfund". Jag började så tappert att renasa dessa, men inser att jag är lika kompitent när det gäller blommor som en oskuld är när det gäller bin. Vad är ogräs och vad är inte ogräs? När jag rensar är allt som inte är över 30cm högt och 30 cm i diameter ogräs. Alltså allt utom mina Ölandstokar (Mamma sa att dom heter så) och dom är det fulaste jag vet. Kanske även dom ryker, det vet jag inte än. Det slutar nog med att alla rabartterna hemma hos mig får lämna plats för bilar och traktorer. DÅ är man väl en bra mamma, som ger barnen jätte-jättemånga sandlådor? Oj, vad dom kommer kunna skryta på byn! Eller så slår det fel och dom blir retade.. Sandlådebarnen.. Usch, måste ut i morgon och sätta tillbaka lite plantor och ogräs, vad det nu är.

Vad grannarna får se, det var det jag var inne på när jag började skriva... Undra hur många gånger man tror att grannarna sover när de i själva verket kasnke också är vakna om nätterna. Ser dom mig då när jag går omkring hemma med tända lampor i olika utstyrslar? Ibland snyggare än få i någon slags negligé som egentligen inte ens satt fint innan barnens entré. Ibland iklädd Magnus mysbrallor och fleecetröja. Ser dom hur ofta jag går mellan soffan och kylskåpet, kan dom spionera på detaljrikt?
Hör dom också när jag försöker sjunga Vinga till sömns och hör dom hur hon skriker mer och mer ju fler strofer jag sjunger? Hoppas dom sover, det är ju ändå mest gamla människor omkring mig, vilket är perfekt för en som vill känna sig som rena ungdomen!

Ibland tror jag att grannarna kanske ser mig som en slags supernanny och perfekt mamma. Alltid konsekvent samtidigt som jag leker mycket, för så är det ju. Alldeles säkert..
Som i morse när vi skulle till dagis för insklolning. När man har en tid att passa gäller det att sättaigång med allt 2 timmar i förväg. Vinga sova, Devin äta, mamma göra sig i ordning, Vinga vakna, Vinga äta, Devin bajsa, Vinga bajsa, båda kläs på mm.
I morse gick allt super ända tills vi skulle ut. Devin gick ut och jag bad honom gå till bilen. Jo, tjena.. Självklart satte han sig på cykeln och där vill han vara. Länge. Vinga skrek samtidigt som jag klädde henne och satt henne i bilstolen. Ut med det ekipaget, skötväskan, Devins dagisväska och vagnen till bilen. En av grannarna tittade på mig och det är nu det gäller! Håll huvudet högt, visa lugnet och var konsekvent och snäll mot barnen, precis som man SKA.
Bad Devin gå till bilen först medan jag satte in skrik-Vinga, sen medan jag la in vagnen och resten. Höjde rösten lite och sa att "Kom så åker vi till dagis, annars går vi in igen och stannar hemma". Jo, visst.. Precis som om jag ville ta in hela faderullan i huset igen..
Devin satt kvar på cykeln och försvann med den längre och längre från bilen. Grannen tittade. Hur gör man för att sköta det här snyggt då?
Jag gick närmade Devin och sa högt att " Nu är det mamma som bestämmer och du ska gå till bilen nu!" Hör och häpna, han gjorde det, dessutom med ett språng! DÅ kände jag mig så underbart lyckad! (Kan kanske bero på att jag, tyst så bara han hörde, sa att han skulle på ett kex i bilen)

Hur som helst så lyckades jag bevisa något oviktigt för människor som knappast bryr sig, var inte det bra?