MammaMimi

Det snöar än och det känns som rena vansinnet! Är det kanske lika bra att ställa in julgranen igen? Den ligger ändå utanför altandörren med foten kvar och man kan också skymta lite glitter som vi inte orkade klä av i julas. Jag undrar vad Magnus säger när han kommer hem och vi är i full färd med julfirandet... Ändå känns det snart som det enda alternativet för att jag ska börja acceptera snön.

När vi skulle bege oss till kyrkis imorse så var det nära att jag ställde mig på bron och tillbad gudar som jag inte ens tror på. Det är ju snö överrallt och trots att jag tappert började skotta av bron så var den vit igen på ett nafs. Inte hjälpte det heller att Devin tog sin skyffel i högsta högg och skottade med mig, nä det blev mer åt dyngsurt-barn-hållet. Exakt det man önskar när man är på väg bort. O nej...
Hade jag bara struntat i snön och förstått att jag inte kan påverka vädret så hade han såklart varit torr. En normal mamma som är på väg bort sätter in barnen i bilen och far, men inte jag då, och det ångrade jag bittert.

När vi kom hem så insåg jag att gubben frost/snö eller vad fan han heter bara är ute för att jävlas med mig!! Jag hatar när snön bara kommer tillbaka! Och ändå borde jag veta att det fungerar så i detta finfina land. Mutter mutter...

I morgon har jag iaf tänkt att grilla. Ja, visst är jag lite tjurig och säkert en hel dum också, men banne mig så ska klotgrillen och köttfiléerna fram! Nu har vi grillat korv över öppen eld i månad efter månad, så nu blir det utemöbler (snödrivor), parasoll (vindskydd), drinkar (termos med varm choklad) och kubbspel (pimpelspön) för hela slanten!

Tur att barnen står på min sida iaf, för Devin cyklar hellre än att pulsa i snön och Vinga får hänga med i mina banor av bara farten :)