Matvägran och en mammas tappra försök
Att Devin inte å lunch idag var ovanligt och bara början på dagens matvägran. Suck. Alla vet ju hur underbart pigga barn blir utan mat. Ändå har Devin varit på rätt gott humör, men inte alls så pigg som han brukar..
Efter att han varken åt välling när han vaknade (litegröt senare dock) och inte sens smakade på lunchen så sov han i nästan 3 timmar. Vrålhungrig kille som vaknade senare, ja det var vad jag antog iaf, så vid 15 gjorde jag en macka till honom. "Nej tack, mamma, inte ha macka", sa han då. Nähä! Nyvaken eller bara inte sugen på macka?? Jag vet att barn inte svälter, men herregud pojken måste ju ha i sig nåt! Särskilt eftersom vi skulle ut på affären och så, då vill jag gärna ha en glad grabb...
Jag frågade vad han ville ha. "Krokar", blev svaret. Haha, ostkrokar, glöm det! :D
Jag gjorde lite välling och tänkte att det är lite näringsgivande, men "Nej tack mamma, det är bättre ändå", fick jag till svar... Suck... Ja,trevlig var han iaf :)
Drog på kläderna och for till affären och där ville han köpa bullar (vilket jag tänkt göra ändå), men jag förklarade att han fick äta en macka eller banan innan bullen. "Nej, mamma, bulle istället", sa han. Icke, lille gosse, så skoj ska vi inte ha det...
"Macka eller banan?", frågade jag när vi kommit hem. "Eh, kanske BARA bulle!", svarade han. Jäkla son att försöka få mig att backa med att lägga huvudet på sned! ;)
Jaja, jag och Vinga åt en macka och sen en bit bulle. När vi påbörjat vår bulle så åt Devin i sig sin macka sakta sakta, med en hel del försök att slippa och sen mul-åt han bullen för allt han var värd!!
Mina misstankar om sjukdom försvann när jag såg hans bullätande! Nu fick han inte så stor bit eftersom det bara var 1,5 timme till middag, som han INTE skulle smaka. Ändå hade jag gjort hans favorit : Schnitzel med kroketter och pepparsås. Denna gång fick gossen så fint sitta på sin stol tills han ätit 3 kroketter och lika många bitar schnitzel. Det tog bara ca 45 minuter ;)
Jaja, vi får se hur kvällsfikat går, men det tar inte på humöret iaf och det är skönt!
Själv har jag såna här dagar ofta när jag inte är hungrig, men ändå försökte jag med alla medel idag. Varför kunde jag inte bara låta honom slippa så har det inte blivit någon maktkamp som vi ändå inte kan vinna...??
