Chockad
Ja,vad säger man?
Jag vill minnas att mitt förra inlägg handlade om föräldrar som inte spänner fast barnen i bilarna. Jag är glad att vi inte är dom! Vår bil blev så här fin för ett par timmar sen, här på byn ca 200 meter hemifrån, så sätt för fasen på ungar bälte när ni åker! Ja, jag vet att jag inte verkar så trevlig nu, men attans vad rädd man blir!!
Det gick bra med alla, förutom att barnen blev rädda när jag skrek till. Magnus har ångest och bad om ursäkt gång, men det var såklart inte med flit! Stackarn... Jag var mest lugn först men nu ett tag senare har jag så grymt ont i bröstet och magen, men det är väl att jag är chockad. Man hinner ju tänka så mycket när det är barn med i bilden. Usch säger jag bara...
Jag hade tänkt att skriva om en trevlig dag,men detta överskuggade av någon anledning det. Snart kommer Magnus hem igen efter att ha hämtat nån bil till brandkåren, så ska jag åter förklara att vi inte är arga eller ledsna på honom...
Nån förresten som har en bil att skänka bort? ;-)
Men herregud!! Ojojoj...tur att det gick bra med er allihopa, men...herregud! Vad hände??
Jag säger samma sak! Herregud, vad hände?! Gud, vad otäckt det är med bilar och olyckor. Verkligen skönt att ni inte slarvar med bälten och sånt. Jag tjatade jättemycket på min storebror för några år sen om att han måste använda bältet. Min dåvarande pojkväns bäste vän hade precis dött i en bilolycka (inget bälte, såklart) och tack vare mitt tjat så började brorsan använda bälte. En månad senare somnade han vid ratten... Tack och lov så hade han bälte på sig och ingen passagerare i bilen, så allt gick bra. Min bror har tackat mig för att jag tjatade så mycket på honom.
..Och jag vill ju vara kärringen mot strömmen och inte alls tycka det var otäckt ;)
Bara skojja! Hoppas att allt gick bra med er! JAg ska läsa vidare din blogg nu för att se om det står något mer om det hela..
