Smålänningar smålänningar...
Ja, det är inte så lätt att ha besök jämt, speciellt inte om besöket kommer som från en annan planet. Jag känner mig utanför helt enkelt, utanför gemenskapen som min make och barn funnit med denne kille. De har alla samma slags humor, ni vet sådär som när man skrattar och fnissar och kittlas ungefär varannan minut. Tihihi! "Ta mig, jaga mig!!" Nu är det inte bara Devin som ropar så dagarna i ända, nu är det alla i mitt hus, utom jag då. Kanske mig det är fel på? *s*
Efter en hel dag av spring och lek blev mina grabbar äntligen trötta och harmoniska, jättemysiga faktiskt! Eller vad säger ni? Det är nästan så att ja bli rörd till tårar under dessa magiska stunder. Alla gånger jag tjatat på dem under dagen att de skulle lugna ner sig var som bortblåst, istället fylldes mitt hjärta av ömhet när jag iakktog mina små söta. Jag har hört att de ska vara så att ha hundvalpar. :D
Innan deras mysiga kvällsstund var det som sagt andra bullar. Tuffingarna skulle köra 4-huling, men inte fullt så normlat som andra kör tror jag. Eller är det så att alla verkligen MÅSTE se om det går att köra en lång sträcka genom meterdjup snö? Och när den väl sitter fast på underredet i meterdjup snö, måste verkligen alla då spinna ner däcken till gräsmattan medan underredet fortfarande är på toppen av berget? På vilket sätt blir det smidigare? Snösprut, fram med spadar, hacka och skotta, smösprut och längre ner i gräsmattan. Jo, så var det om och om igen. Och det i ärlighetens namn. Skräckslagen liten Devin ville inte alls att pappa skulle köra konstigt, så det var bara att hugga hårdare tag i spaden och visa grabbarna hur man får loss en 4-hjuling ur terrängen.
Vist kom den loss efter ett bra tag och då kommer nästa stora livsfråga: Varför måste visa överväga tanken att försöka en gång till, IFALL det skulle funka just då??
Ja, så här har jag det nu i dagarna. Ni som sörjer med mig får gärna sätta in ett bidrag på mitt konto, så att vi kan sätta den arme smålänningen på ett flyg ner till Konstigmansland. Tack på förhand!
Jo, en kul sak också! Vi satte ut annons på tvillingvagnen igår och vi kanske får den såld redan idag!!
Efter en hel dag av spring och lek blev mina grabbar äntligen trötta och harmoniska, jättemysiga faktiskt! Eller vad säger ni? Det är nästan så att ja bli rörd till tårar under dessa magiska stunder. Alla gånger jag tjatat på dem under dagen att de skulle lugna ner sig var som bortblåst, istället fylldes mitt hjärta av ömhet när jag iakktog mina små söta. Jag har hört att de ska vara så att ha hundvalpar. :D
Innan deras mysiga kvällsstund var det som sagt andra bullar. Tuffingarna skulle köra 4-huling, men inte fullt så normlat som andra kör tror jag. Eller är det så att alla verkligen MÅSTE se om det går att köra en lång sträcka genom meterdjup snö? Och när den väl sitter fast på underredet i meterdjup snö, måste verkligen alla då spinna ner däcken till gräsmattan medan underredet fortfarande är på toppen av berget? På vilket sätt blir det smidigare? Snösprut, fram med spadar, hacka och skotta, smösprut och längre ner i gräsmattan. Jo, så var det om och om igen. Och det i ärlighetens namn. Skräckslagen liten Devin ville inte alls att pappa skulle köra konstigt, så det var bara att hugga hårdare tag i spaden och visa grabbarna hur man får loss en 4-hjuling ur terrängen.
Vist kom den loss efter ett bra tag och då kommer nästa stora livsfråga: Varför måste visa överväga tanken att försöka en gång till, IFALL det skulle funka just då??
Ja, så här har jag det nu i dagarna. Ni som sörjer med mig får gärna sätta in ett bidrag på mitt konto, så att vi kan sätta den arme smålänningen på ett flyg ner till Konstigmansland. Tack på förhand!
Jo, en kul sak också! Vi satte ut annons på tvillingvagnen igår och vi kanske får den såld redan idag!!
Kommentarer
Postat av: CAZZIS
Godmorgon ;)
Trackback
