MammaMimi

Nu är klockan egentligen bara barnet, men för oss pensionärer här hemma är det rena natten redan. Barnen sover sött och Magnus sover nog ännu sötare. Själv är jag trött som alltid på onsdagar, fattar inte vad det är med denna veckodag som är så uttröttande??
Det är den enda dagen jag vill vara pigg, åtminstone till 22.00 när GA har slutat, men tamigfan att jag inte kommer se det ikväll heller! Förra veckan såg jag faktiskt, annars blir det bara repriserna, men då först efter att jag fått total redogörelse om vad som hänt, redan på torsdag morgon. Tragiskt liv när man inte ens orkar se 21-tv...

Jag antar att det kan vara för att det är tidiga morgnar, låter rätt logiskt faktiskt, men ändå. Snacka om att leva som Agda 87 år! Jag satt mig här nu för att piggna till, men det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Flummar bara runt på olika sidor men orkar varken titta på bilder eller läsa nåt, så jag borde än mindre skriva här.

Ska gå in och titta på Devin innan jag lägger mig i sängen och drar täcket långt upp över öronen. Sen ska jag dra ner täcket en bit och ligga och titta på Vinga när hon sover. Fast gör jag det för länge så vill jag ju titta på Devin igen och då blir jag automatiskt kissnödig när jag stiger upp, så då måste jag kissa igen. Sen lägga mig och titta på Vinga ige och sen Devin och sen kissa. Flummmmmm......

Bäst att jag väntar tills i morgon med att titta på barnen, om inte annat för att spara på toapapperet.

Sov gott MammaMimi!

Idag vaknade inte Devin förrän vid 5 och Vinga vid 6, vad mer kan man begöra?? VIlket steg från igår!
Dessutom har Magnus varit hemma från jobbet eftersom han är invalid, rätt mycket dessutom. Ja, inte bara som vanligt, utan nu med en nackspärr som inte är av denna värld. Anledningen är att han inte vet sina begränsningar utan var iväg i måndags och spelade badmington, vad ska det vara bra för??
Se på mig. Jag satt framför tv:n hela kvällen då och inte har jag någon nackspärr inte! Så nu får han börja glo på tv han med, så slipper vi såna här fadäser i fortsättningen.
Men visst ser det ganska kul ut när han inte kan vrida huvudet eller ryggen! Det är då man ska passa på att leka tittutlekar med barnen bakom ryggen på honom ;) Nä, stackarn! Elak jag är...

Jag fuderar på om jag och barnen ska åka till Bräcke idag. Mamma ska ändå låna vår bil och åka dit, så vi kanske hakar på istället för att bara vara hemma och dega/leka/vattna hus/frysa ute och äta äcklig mat. Åker vi dit så måste vi såklart äta lunch där också, på RESTAURANG! Eller ett värdshus är det ju, med dagens... Fast såna som mig beställer aldrig dagens = Mat som man lika gärna kan göra hemma = Tråkig mat. Äter man ute ska det vara nåt extra, så är det faktiskt!

Så, är det någon som gjort något av äggkartonger än då? Annars finns det andra saker man kan använda sig av. Hushållspappersrullar t ex!
Av dessa kan man både göra vant/handsk-torkare, skydd till vassa knivar och klippa till små stumpar och ha runt värmeljus! Plättlätt, praktiskt och SNYGGT, icke att förglömma!
Eller stoppa pet-flaskor i ändarna på byxbenen när de hänger på tork så knövlar dom inte ihop sig nere i benen, smart!

Usch vad många tips det finns som hurtiga männsiskor skickar in till olika tidningar. Har dom inget vettigt för sig på dagarna? Som jag har?

Appropå ingenting, finns det något i denna ljuva värld som är fånigare än alla spalter med "Mitt bästa tips"??
Frågar man en som jag känner, vi kan kalla henne för svägerskan, så är dessa tips helt oumbärliga! Iaf om man tittar på att hon faktiskt har en fin "tavla" med en massa urklippta tips på. Okej, nog för att hon fick den av mig (i all välmening, jag lovar!), men hon har säkert vid många tillfällen tittat på dessa tips och tänkt att  "Ja, nu slipper jag ju kasta mina äggkartonger!"

För tänk alla saker man kan använda tomma äggkartonger till! Ska ge er några fina tips nu som ni alla kan ha användning för!

* Ta en tom äggkartong i valfri storlek. Måla insidan med olika färger i varje grop och vips så har du ett smyckesskrin!
Nu kan du lägga ringar i röd grop, armband i blå. De läckra broscherna kanske passar i den gröna och slipsnålen i gul. Det blir både praktiskt och oerhört vackert! Klär du sedan utsidan i silkespapper så behöver du inte skämmas för att ha den stående framme heller!

* Ta en tom äggkartong, bigsize-storlek och separera den övre delen från den undre. Klä båda delarna i aluminiumfolie och vips så har ni droppskydd  till blöta vinterskor! Byt ut folien vid behov så klarar sig kartongerna hur länge som helst. Ett nödvändig droppskydd med ett fräscht yttre!

* Ta en tom äggkartong i valfri storlek. Klipp av topparna på de uppstickande delarna. Nu har du perfekta hål att stoppa i torkade blommor eller tygblommor. Limma delarna runt hålen först och strö på glitter och vips har du en fin blomvas för fler en än bukett!

Nu vill jag inte ge fler exempel eftersom dessa idéer är stulna. Känner mig lite besviken som inte kom på allt först, tänk bara att ta patent på dessa uppfinningar! Och vad häftigt att starta ett företag runt detta ämne!

Ni kan alla ha användning för dessa saker och säkert själv komma på fler. Testa vettja!
Och eventuella nya idéer kan ni skicka till mig så ska jag hänvisa till henne som jag kallar för "svägerskan".

Nu har halva dagen gått, men jag tycker att det känns som ett helt dygn konstigt nog... Kom just hem från Marie och Vinga sover fint i vagnen, lugnet har lagt sig och jag är åter tillbaka bland tangenter och möss (syftar på både datamusen och husmusen)...
Fast musen som jag pratade om förut lever inte mer. Den är slut som artist, finito och borta ur mitt liv. Det kan låta grymt att den inte fick leva till ålderdomen, men jag tänker på smittor som den kan dra med sig och att den kan krypa över mina barn när dom sover. Usch!
Vi hörde ett ljud i lekrummet i förrgår kväll, fast båda barnen sov och vi var i vardagsrummet. Visst fan satt det en liten mus på bilmattan och lekte med Devins bilar! Jag sa ju att det var en mus, men ingen trodde mig!
Hur som helst så fick Magnus tag på den och gick ut på gården och gjorde upp med den, så nu är det bara att vänta och se ifall det kommer fler gäster eller om vi får ha vårt hus ifred...

Jag känner mig så hurtig ändå idag som har hunnit ta 1,5 + 1 timmes prommis! Jag som inte gärna ens går till postlådan som ligger 20 meter från dörren. Jag kanske ska ta för vana att ta en morgonprommis varje morgon om barnen fortsätter vakna så här tidigt... Om inte annat för att slippa köpa nya inventarier dagarna i ändå, ifall det blir så att jag går lös på riktigt nån gång. Alltså, man funkar inte normalt när man inte får sova, det bara ÄR så, men hur många vågar erkänna det??
Även fast man älskar sina barn över allt annat och är lyckligare än allt i världen över att ha dom, så är inte allt gulligull hela tiden. Jag ser inga rosa moln dygnet runt och inte heller en massa hjärtan som flyger runt i luften. Alla som säger att dom har ett sånt liv ljuger. Rätt och slätt är det en bunt med lögnare, för man kan inte vara på topp jämt, man är inte mer än människa. Punkt.

Nu är det slut på punkten och jag går vidare till vår sons enorma längtan efter ett eget badhus. Det måste handla om något sådant, för nu är det inte nådigt hur ofta han vill leka med vatten.
Så fort han hittar en mugg, snapsglas (jo, han har egna), slev, decilitermått eller liknande så går han till badrummet. Sen är det något i vår konversation som inte går fram, vi förstår helt enkelt inte varandra...
Så här kan det låta:

- "Mamma", säger Devin när han går mot badrummet.
- "Vad är det?"
- "Sån." (= grejen han håller i handen)
- "Näe, inget vatten nu."
- "Sån?", säger han och håller upp vatten-attributet...
- "Nej, du får inte leka med vatten nu, det blir så blött."
- "Ja"
Sen går han mot badrummet...
- "Devin, du FÅR inte leka med vatten."
- "Ja", säger han och håller upp saken igen... -"Sån?"
- "Nej, säger jag, du ska inte ha vatten nu."
- "Ja", säger han och går åter igen mot badrummet...

Det är inte ett "Joo" han säger utan mer som att han håller med om det jag säger, men ändå vill. Inget tjur på rösten utan bara en hel del försök till att avleda mig med stil och finess... Nånstans brister det när vi pratar :D

Är jag inte uppmärksam på just honom utan kanske sitter och matar lillasyster, ja då kan allt hända nu för tiden. Han har två specialitéer. Den ena är såklart vatten. Överallt. Den andra är att hitta pennor, hur väl man än gömmer dom och rita överallt. På pianot har vi vattenfast märkpenna i grönt, på den vita hallväggen är det blå tusch sen är det lite duttar här och där...
I morse när jag kom på honom med att rita på vägen (visste att han höll på med konst enbart för att han stod och sa "så och så och så" hela tiden), gav han mig pennan direkt och sa "Ajaj!!" "Pappe?" Jaha ja, då var han man nog att banna sig själv och sen med huvudet på sned be om ett papper.. Han vet så väl att han bara får rita på papper och ändå blir det så här. Varför???

Han som varit så lugn har kommit in i en testa-period nu. Allt ska testas, framförallt mitt tålamod!
Men igår visste jag inte om jag skulle bli arg på honom eller tycka synd om honom.
Han gick fram till Vinga med handen ovanför hennes huvud, tvekade länge länge och sen slog han! För första gången! I och med att han slagit så grät han hysteriskt och klappade henne frenetiskt som något slags tröstande, han visste inte till sig, så ledsen blev han. Vad säger jag då? Han skämdes redan som en hund och var helt förstörd över vad han gjort, så det enda jag gjorde var att be honom säga förslåt för att han slog henne, var det fel?

Usch hur det är att vara förälder egentligen. En evig kamp mellan att vara konsekvent, ha förståelse, vara tillmötesgående, sätta gränser, ORKA, ha tålamod och vara fantasifull. Ändå är det bara en bråkdel av det hela..

Nu ska jag väcka Magnus så ska han åka och hämta hem den lille gossen igen. Saknar honom så mycket på dagarna så nu vet jag inte om han ska få vara hemma med mig ändå. Eller inte. Äh, nu vet jag inte igen...

Ja, så vaknade barnen ännu tidigare idag, alltid trevligt!
4.30 hörde jag Vinga ligga och leka för fullt i sängen, högljutt! Skyndade mig upp för att göra mat som kanske skulle kunna tysta henne, men det var för sent.. VIsserligen hade hon vaknat 4 också, så själv hade jag inte hunnit somna om riktigt sen det... Och Devin ropade som besatt på mig och dagen var alltså redan påbörjad.

Men aldrig någonsin förr har jag varit på så dåligt humör!! Jag skulle kunna slagit sönder hela huset om det inte vore för att jag hade barnen hemma. Och hade jag inte haft dom hemma skulle jag såklart sovit då...
Hur som helst så gick mina planer om omsovning i stöpet och jag satt tillslut i sängen, storbölandes, med ett glatt barn på varje sida om mig. Fattar dom aldrig att det inte är läge för att charma mig jämt??

Gick upp tillslut och tänkte ge dom lite välling för att kunna mysa en stund men båda vägrade! Att man ens kan tänka "Ät då för fan så jag får mysa en stund och hinna vakna!", när det handlar om så små barn. Det följs ju av ett dåligt samvete som får mig att grina ännu mer, vilket resulterar i att barnen blir helt förstörd, vilket restulterar i att jag får mer dåligt samvete osv...

Det slutade inte bättre än att jag klädde på barnen och stoppade dom i dubbelvagnen för en prommis 5.15 på morgonen!!!! Var ute och gick av mig mina aggresioner i 1,5 timmar och både tidningsbudet och busschauffören till 5.55-bussen stannade och frågade vad jag gjorde... Så underbart!

Nu är vi hemma, har ätit frulle och ska snart till dagis. Sen ska jag till Marie och dricka morgonkaffe...igen...

Nu är jag tillbaka igen, hoppas jag. Har just lagt barnen och Devin somnar iofs själv på 5 minuter varje kväll, men Vinga är fortfarande i lära-stadiet så henne kan jag få stoppa om några gånger innan hon sover riktigt. Ändå känns det super att hon faktiskt somnar själv nu för tiden, utan oss i rummet.

Jaha, vad hade hänt sen sist då? Ska försöka att inte sväva iväg och skriva en hel roman, men lördagen var nog lite för mycket för mig och det är sällan jag varit så slutkörd som då..

Vi for alltså till stan på morgonen för att shoppa loss lite. Först tog vi en tur till min bror och hans familj, jättetrevligt! Efter det åkte vi till barnens farmor och farfar för att ge barnen mat och låta Vinga sova lite. Trodde vi.. Vinga sov som en kratta hela dan och var trött därimellan. Ingen av dom ville just äta nåt heller men så är det väl jämt när man verkligen vill ha dom mätta och pigga..
Devin stannade hemma med farmor medan vi åkte på IXO för att handla. Skulle leta fram den milslånga listan som jag suttit och skrivit, men självklart hade jag glömt den hemma. Okej, vad skulle vi ha då? Massor med fina saker till köket, presenter till olika människor, mm. Vad "mm" nu var minns jag inte. Inte heller mindes jag allt vi behövde till köket eller vad jag hade kommit på för presenter!
Så där gick vi alltså runt som en familj a´la Rudolf Andersson (Sunes jul och sommar), utan att veta vad vi skulle ha och utan att ens fokusera blicken såpass att vi kunde urskilja alla saker på hyllorna. Mitt upp i alla ringde min telefon och jag var tvungen att ta det. Visst var det lättsamt för när jag pratat klart hade jag vagnen full med saker, frågan var bara vad...
Det tog nån timme där inne och vi fick nog inte med oss hälften av det vi skulle ha. Däremot hittade jag lappen när vi satt oss i bilen, i fickan såklart! Men vem orkade gå in igen då? Vi hade ju kvar ett par affärer till + Willys, allas vår mardröm.

Efter att ha handlat klart, ätit middag hos farmor och farfar och umgåtts med vänner så åkte vi hem mot byn. Vi var helt knäckta (orkar inte skriva om alla bravader på stan nu) och barnen hade varken ätit eller sovit som folk. Jag satt och höll på att somna hela vägen hem, men kunde inte eftersom både Vinga och Devin hade stort behov av att bli roade. Så där satt vi och sjöng för fulla muggar, så vackert så vackert!
Vi kom hem 19 och då hade vi 1 1/2 timme på oss innan min pubkvälls-date skulle komma till oss. Het okej med tanke på att vi bara skulle packa in 12 kassar från Willys och resten av de inhandlade sakerna, bada båda barnen, varva ner dom båda, ge Vinga gröt och lägga henne, ge Devin välling och lägga honom, duscha och hitta kläder att ha på mig, smeta ut nå färger i ansiktet och försöka gömma skatbot i mitt huvud. Peace of cake!

Snacka om att jag var laddad för att gå ut! Premiären dessutom sedan urminnens tider! Nice..
Kära Marie kom och tog nån öl innan vi gick till vårt berömda hotell. Hmmm, det hade varit fotbollsavslutning innan fick vi höra, vilket är så perfekt det kan bli för oss som verkligen går in för det där med sport och alla fåniga människor som följer med hobbyn... Dessutom var det karaoke som vi båda älskar lika mycket som sport...

Direkt vi kom in kände vi oss lika malplacerade som vi skulle gjort om vi gick på knattedisco. Eller förresten, var det knattedisco det var kanske? Vi vet inte säkert än om vi ska vara ärliga. Vi satte oss själva i ett rum och faktiskt kom det dit en massa männsiskor och satte sig med oss, den ene fullare än den andre och många med en härligt smickrande jargong. T ex så var jag den underbaraste människa en av karlarna hade träffat, i ungefär 1,5 timmar tills jag sa att jag var gift och hade 2 barn. Då var det helt plötsligt Marie som var världens underbaraste människa! Snacka om att bli smickrad!! Blä...

Vi hade 2 val den kvällen. Att gå hem direkt eller att ta nån öl extra för att försvinna in i ett slags "jag-skiter-i-vilket-stadie". Vi valde såklart så smart det sista. Smart med tanke på att jag är van att ta en 3,5:a på sin höjd och med tanke på att Marie skulle jobba mellan 7-21 på söndagen :D

Jaja, det gick tillslut vara kvar där utan att hulka sig av missnöjsamhet. Vi låtsades att vi satt hemma själva och att resten bara var bakgrundsljud från tv:n. Funkade bitvis ok...

Så igår upplevde jag något jag inte gjort på snart 3 år. Jag var bakis. Jag, Mimi, var bakis, vilken grej!

Äh, jag orkar ju inte ens skriva nåt ikväll heller märker jag... Vid rätt tillfälle skulle jag kunna skriva 56 A4 bara om den smickrande mannen, men jag ids inte just nu. Kan delvis bero på att min käre son vaknade 4.45 i morse och att jag hållt igång sen dess, usch! Fast mysigt är det såklart också, men gjärna senare på morgonen är så...

Jo, måste ju berätta att min k'ra syster var här ikväll!! Kan inte ens beskriva vad kul det var att träffa henne, lill-Norskan min! Och Devin blev så glad, han har ju frågat efter henne i flera månader nu och idag kom hon äntligen!! Gud vad han ska prata om henne framöver. BLir alldeles kär i honom nu när jag tänker på det.. Söt-killen min!
Å lill-Vinga, hon är också helt underbar. Måste nog gå in och titta på dom när dom sover nu. Skriver mer  morgon om de andra mega-spännande sakerna som hänt i helgen, för vem vill missa det?? ;)

Godnatt och sov gott!


Min glada lilla prinsessa! Eller rättare sagt troll ;)


Devin när han var ungefär lika gammal som Vinga är nu... Stackarn hade just blivit av med alt sitt mörka fina hår, men verkade inte lida av det själv ;)

Nu har jag en snabbis över och passar på att lägga in bilder på köket, som inte är helt klart än. Som sagt ska vi ju köpa en fläkt och ha mosaik runt den, men tills vi har råd så får det se ut så här...
Och alla som tycker att det ser lite halvdant ut, tänk på att ingen av oss är duktiga hantverkare och att vi dessutom har en massa barn runt benen...

Okej, då kör vi!


Det man ser när man kommer in genom ytterdörren hemma.. Ett fint kök med en jättefin utsikt på ladan :)
Bänken har Magnus gjort själv i plåt och tårplåt med vanliga bänkskivor på...


Portalerna (syns bara lite av den) har min käre make också gjort i plåt, jättefint!


Färgen på mosaiken heter såklart "kärlek", vad annars i mitt kärleksfulla hem? Vi fortsätter såklart med plåt i massor och här finns det att skåda som list över och under mosaiken. Självklart har jag även börjat inhandla Köksapparater i Chilli-serien som matchar mitt röda kök.  Kryddhyllan är snart ett minne blott, därefter blir det rödare än någonsin! Den gröna haklappen är inhandlad på ICA Kälarne.

Så härnäst efter köket kommer matrummet att stylas, sen vardagsrummet.. Eller varför inte börja överallt på samma gång när vi ändå håller på? Kanske ska göra det nu med en gång.. RIva ner tapeter i mat- och vardagsrum och dra ut våtrumsmattan från badrummet? Lika bra det!

Har lite att stå i nu, men kommer senare ikväll igen. På återseende!

Nu hr jag inte haft tid att skriva på hela helgen och jag skäms! Jag har ännu mindre tid nu egentligen och det får mig att skämmas ännu mer...

När som helst kommer Vinga vakna och vill ha mat, sen är det full rulle här hemma och efter att jag hämtat Devin idag kommer KIM! Ja, det är sant! Hon är hit på en snabbtur från Norge och hälsar på oss, eller rättare sagt Devin. Det är väl han som ska få besök av moster, oss skiter hon säkert i ;)

Jag har så mycket att skriva om bara jag får tiden, kasnke ikväll. Det har hänt så mycket så man inte tror det är sant!

* Jag har varit i stan och shoppat, eller rättare sagt försökt shoppa.
* Jag var ut på pubkväll i lördags, katastrofalt ställe!
* Vi fångade en mus i lekrummet igår kväll.
* Kim kommer på besök.
* Devin har gjort om vårt hem till en konstant simbassäng.
* Köket är klart (förutom fläkten som vi inte har råd att köpa än)
* Jag har varit bakis för första gången på typ 2,5 år.


Så nog är mitt liv väldigt händelserikt alltid! KOmmer in senare och skriver, nu vaknar lill-gos..

I morse hände något som inte har hänt på jättelänge! Jag fick ett mess med förfrågan om det skulle bli morgonkaffe. Visst, det låter kanske inte så märkvärdigt för andra, men för mig var det som att dra sig tillbaka till förut, dåtid, minnenas land. En återblick till de gamla goda tiderna kan man nog kalla det.
Förr i världen, innan min kära svägerska började plugga dök hon in hos mig på morgonkaffe, dag ut och dag in. Det kändes så vackert på något sätt. Vissa morgnar hade vi så mycket att prata om och vissa dagar kunde vi bara sitta tysta med varsin kopp i handen, precis som om orden inte behövde uttalas. Jag minns så väl känslan när hon öppnade dörren till vår varma boning, en känsla av både lycka och ångest. Lycklig för att hon kom, men med en ångest av att hon också snart skulle lämna oss, precis lika fort som hon dök upp.

Jaja, nu för tiden har jag bara fått drömma mig bort till de där lyckliga stunderna. Hon har börjat studera på annan ort och är borta från tidig morgon till sen kväll. Aldrig ser man skymten av hennes fina ansikte, hör aldrig henne glada skratt eller känner doften av hennes hår. Snyft...

Men så! I morse kom alltså ett mess på telen. Det var hon! Hon ville ha kaffe. Hos mig!! Som en blixt befann jag mig tillbaka i tiden, allt kändes så himla rätt. Nu efter hon varit här kan jag knappt tro att det är sant, är det det, eller har jag drömt?

Hur som helst så hoppas jag att det kommer bli oftare snart, för ingenting är sig likt utan henne på morgonen, det är ett som är säkert.

Nu tänkte jag försöka släppa tanken på henne och istället gå och fixa disken som jag faktiskt inte gjort än, hör och häpna! Efter det väntar en dag av barnens vanliga rutiner blandat med mormors-besök, utelek, affärsbesök (för att inhandla viktiga saker) och en rensning av garderoben kanske...

Jag undrar om jag lämnar ut så många detaljer om mitt och min familjs liv att vi snart saknar vänner. Mycket möjligt!

För vem kommer vilja hälsa på oss om vi har en mus i huset? Även om jag låtsas som att den är vårt husdjur och ger den ett namn så kanske inte alla känner sig bekväm med det. Fast å andra sidan gillar inte alla katter heller och det är många som har katt. Kasnke musen kan bli som en tamråtta, eller ja, en tam mus då. Då kanske min syster vill ha den som extranummer i hennes hundcirkus, toppenidé på allvar!!

Sen kanske jag skrämmer bort våra vänner genom att vara ärlig kring hur det faktiskt kan se ut här hemma med 2 småbarn. Det är inte säkert att jag hinner prata så mycket med främmandet utan istället är upptagen av att jaga en vattendränkt 2-åring och lägga och ta upp en bebis från vagnen 24 gånger på 5 timmar. Hur socialt är det då?

"Vänta lite, jag ska bara lägga Vinga så vi hör vad vi pratar om sen."
5 minuter senare...
"Vänta lite, jag ska bara byta blöja på Devin så vi känner hur kaffet luktar."
5 minuter senare...
"Vänta lite, jag ska bara ta ner Devin från köksbordet och ge nappen till Vinga."
5 minuter senare...
"Vänta lite, jag ska bara göra lite mellis till Devin."
5 minuter senare...
"Vänta lite, jag ska bara ge Devin en ny tröja och torka upp vattnet från golvet."
5 minuter senare...
"Vänta lite, jag ska bara gunga Vingas vagn en stund."
5 minuter senare...
"Är det ok om vi går ut istället så Devin får gunga i 3 timmar och Vinga kan sova bättre?"

Det är då man går ut och främmandet ursäktar sig med att dom måste hem och laga mat eller nåt annat. Man har inte all tid i världen att bara sitta, inte nån tid alls knappt. Men det är ju jättemysigt och charmigt tycker jag, men det är ju också min egen familj det handlar om... Andra kanske inte ser charmen på samma sätt som mig ;)

Vissa stunder kan jag ändå sitta här vid datorn, som är så väl utplacerad i barnens lekrum. Självklart tar jag mig tid här när barnen sover och på morgonen när dom ändå vill leka ifred en stund, men här har jag inte heller all tid i världen att vara. För visst leker jag hellre med barnen och utforskar världen med deras ögon, det är hur spännande som helst!
Vet alla t e x hur många småstenar som ryms i Devins mössa? Inte jag heller, men ca 72 stycken.
Och vet ni hur dom smakar? Inte jag heller, men enligt grabben smakar dom "BLÄÄÄ" ca 10 gånger på rad, för han MÅSTE ju testa igen ;)
Och vet ni hur många gånger det går att dela på en mask? Ca 4 gånger, sen är det bara "skjäp" av den. Fast jag har lärt honom att man måste vara snäll med maskarna och tydligen tycker Devin att man är snäll när man skjutsar dom i lastbilen eller kör runt dom på cykeln. Då lever dom iaf och mår bra, det är huvudsaken :)

Nu vaknar Vinga igen. Ska ge henne mat och åka och se teater på kyrkis sen med mina små söta!

Vad fan är det som lät i går kväll i vårt sovrum? Jag har hört det förut en gång och var då säker på att det måste vara en mus. Igår kväll blev jag ännu mer säker! Vad annars har ett gnagande ljud och som, när man tänder lampan, försvinner med ljudet som man får om kan rullar smågrus på golvet?
Både jag och Magnus har kollat runt med ficklampa och den KAN inte ta sig in nånstans så nu förklarar han det hela med att den är under huset/golvet och leker runt.. Nice!

Vi bor ju inte ens i ett gammalt hus och har inte ens en källare, vad ska den då till oss och göra? Det är ju bra att ingen av oss är rädda för den, inte gör den oss nåt ont, men det känns kymigt att ha barnen i närheten av den. Vem vet vad dom kan hitta på med den stackarn? ;)

Jag undrar om Devin kan ha hört den också, för han vaknade med ett ill-tjut inatt och vad helt förstörd. Det kan iofs ha varit nåt annat också, men vad vet man? Det är första gången på över ett halvår som han kommit till vår säng och gissa om det var mysigt! Vad jag saknat den grabben i sängen! Bara det inte blir till en vana så är det bara gosigt!

Ja, här är det som vanligt tidiga morgnar som gäller och vi har redan hunnit både myst och roat oss. Jag som har så roliga intressen har hunnit fixa disken, bäddat sängarna, hängt en tvätt och kört igång en ny mäskin, klätt mig och barnen och lagt Vinga i vagnen. Devin har lekt med bilar (ovanligt!) och kört runt dom i vagnen, tittat på barnprogram, och spexat lite allmänt med morgondans ;) Vinga har lekt i gåstolen och legat i gymet, sprattlat och ylat!

Nu är det dags för lite lego-bygge med sonen!

Kombination mellan tv-tittande och bilkörning, kl 6 på morgonen.


Trött liten tjej kan missa för mycket om hon sover längre än till 5.30 ;)

Frågan är varför Vinga ska vakna så tidigt när hon ändå vill sova bara en timme senare. Det kan ju inte jag göra! Eller är det det som är hela grejen, hennes tanke med det hela? "Jag jagar upp morsan och sen somnar jag om igen!"

På återseende!

Varför har man inte först kunnat fixa huset och fått till precis som man vill ha med färger och möbler, och sen träffat sin respektive? Nog för att jag oftast får fria händer när det gäller heminredning, men det är bara oftast, inte alltid.
Snäll som jag är har jag sagt till Magnus att han självklart får bestämma också och att jag ska kunna anpassa mig efter hans önskemål, men VARFÖR sa jag så??

Nu har det inte hänt nåt extremt än, men jag fick just en Jula-katalog i knät där han visade att "sånt vill jag ha". Och vad var det då? Jo, en sån där badrumsmöbel/skåp och underskåp med nerfällt handfat, vit som ser ut som en blandningmellan hårdplast och emalj med en stank av 1991, rätt genom katalogen! Fattas bara att vi sätter dit dörrknoppar i guld så lovar jag att jag skulle känna mig magsjuk varje gång jag behövde kissa!

Och vad kan jag säga när han är så nöjd över vad han hittat? När han för första gången hittat nåt som HAN vill ha kan jag inte bara dissa honom... Jag höll med honom lite lågmält, såpass att han fattade mitt tycke, men ändå inte kunde säga att jag varit dum eller oresonlig. Nu ska jag skynda mig att komma på en plan för badrummet som han säkert kommer gilla, då kanke ful-skåpet bli ett minne blott, smart!

Nu är det bara en liten stund till Grey´s börjar! Förra veckan råkade jag ju somna halv åtta och missade såklart avsnittet. Veckan innan somnade jag också så tidigt och missade och det är itne samma sak med repriser, så den här onsdagen ska jag hålla mig på alerten! Varför är det just onsdagar som är så tröttsamma?

Ja, min filmkamera har kommit så nu kan jag filma igen!! Vilken tur att båda barnen är så lätta att fånga fint på film ;) Devin vill bara komma nära och titta, så han får man med bara ögonen eller en mun på. Vinga däremot blir som ett ufo och bara vrålstirrar på den konstiga manicken jag håller i, det spelar ingen roll hur mycket hon spexade innan.. Så det kommer bli många spännande filmer med andra ord!

Ikväll är det andra kvällen i rad som lill-trollet har somnat själv! Det är ju också andra kvällen vi prövat bara, men det känns toppen! Så glad!

Nu ringer fonen så jag kommer tillbaka i m!

Puss och godnatt!

Varför är det alltid så att någon ful sak ska förstöra ett helhetsintryck? Ungefär som när man får en finne som förstör ett helt ansikte..
Så är det i mitt kök nu. Jag kom nyss på att jag inte vet vart jag ska ha micron! Den är vit och ful, stor och otymplig och den förstör mitt kök! Vi använder den ofta ofta, så den måste stå framme, men vart? Heslt vill jag köpa en ny fin micro i ministorlek, men det är både dyrt och väldigt onödigt.
Snacka om I-landsproblem. "Vart ska min fula micro stå?" Det är så man får skämmas egentligen...
Men det är samma sak i andra rum. Vardagsrummet t ex, där har vi en luftvärmepump på väggen. Stor och gigantiskt ful! Nu är iofs mitt vardagsrum också stort och gigantiskt fult och gult, men det ska ju bli fint snart. Hur gör jag då med pumpen? Den måste sitta där och det går ju inte täcka för den heller eftersom den ska blåsa ut luft. Är det då det är läga att acceptera läget?

Ville bara bli tyckt synd om, eftersom jag har såna jätteproblem. Men lite glad är jag ändå för ikväll är det G A!!!
Måste köpa en massa gott nu och ladda upp lite! Fast MAgnus är redan på affären och han köper bara sånt vi ska ha och behöver, jättetrist...
Om jag säger att vi behöver mjölk och bröd, ja då kommer han hem med mjölk och bröd, inget mer!
Ska jag köpa samma sak kommer jag hem med 2 kassar fulla med gott och oftast kommer jag ihåg mjölken och brödet också. Precis som det ska vara :)

Nu vankas middag i mitt hus. Får se vad Magnus köpt, om det är nåt som duger i lilla MammaMimi :D

Min kära syster har utmanat mig. Vad skulle jag göra för 50 mille?? Hon själv skulle köpa hoppborg, eget tivoli, ha en massa hundar och en hundcirkus. Moget syster. Tänk vad barnslig vissa kan vara. Eget tivoli... Haha!

Själv skulle jag lägga upp pengarna i olika kategorier: Nödvändigt och Nöje.

Nödvändigt skulle vara:
* Ett nytt hus på en skitfin plats. (För hur skulle det se ut om jag som miljonär skulle bo i en enplansvilla från 1982?)
* Nya garderober till alla i familjen. (För hur skulle det se ut om vi som mångmiljonärer gick runt med kläder från H&M?)
* Jättemånga nya fina saker. (Anledningen är densamma som ovanstående. Man måste höja statusen kraftigt så att alla verkligen kan avundas mig och min familj, är inte det lite av grejen?)
* Jag skulle dela med mig till några fina utvalda personer i min omgivning.

Nöje vore:
* Att köpa upp obegränsat med godsaker att äta.
* Skaffa en hemhjälp som handlar åt mig och borstar mitt hår, samt är villig att ge massage när man än ber om det. Okej, vi kan kalla det slaveri, men det är ok för mig.
* Åka till Graceland.
* Köpa ett tivoli, men till BARNEN, Kim. Till barnen!

Sen vet jag inte, har inte så höga krav ;)

Kommer på mer sen, men nu har jag en liten i knät...

Jag hann till kyrkis i tid! Någon som tvivlade? Men det blev en liten miss i planeringen eftersom vi stannade för länge...
Jag hade tänkt att vi skulle hem och äta lunch innan barnen somnade, men det blev lite extra utflykter på vägen också, så det sket sig. Först kom jag på att vi skulle på affärn (och BARA köpa saker vi behöver), men Vinga hade redan somnat i bilen så jag kutade in själv en snabbis. Sen behövde jag tanka och gjorde det samtidigt som jag försökte hålla Devin vaken. Han var så trött så trött, men han skulle nog klara sig om vi åkte raka vägen hem.
Visst, så blev det ju...
MammaMimi hatar poliser och vill INTE bli stoppad. Och självklart såg jag 4 polisbilar som stod där jag snart skulle passera. En snabb gir in på en annan affär här i byn, vet inte ens om jag hann blinka i min polis-panik.. Stod en stund på parkeringen och funderade samtidigt som jag satt på mig bältet. Har jag körkortet med? Är bilen besad? Har jag rätt däck? Allt stämde men jag vill ÄNDÅ inte åka förbi, så jag smög ut därifrån och tog en annan liten väg hem.
Och då hade självklart Devin hunnit somna också.... Mitt fel..

Grannen som alltid är ute när jag krattar var även ute nu när jag kom hem. Undrar vad hon tänker när hon ser mig lasta ur bilen :D
Först plocka ut enkelvagnen ur skuffen, i med Vinga och upp med den på bron. Sen in och hämta dubbelvagnen, till bilen och plocka ut Devin, ner med honom i vagnen och bort med den till gräset. Sen tillbaka till bilen och hämta varor och packning, SEN klar! Hon måste tycka att mitt liv är någon slags såpa...
Vanta bara tills jag kommer ut och greppar krattan igen! Nu blåser det inte ens, HAHA! Då ska du få se, damen lilla, på en som har koll på sin trädgård... Mohaha!

Hela familjen har faktiskt sovit inatt, inte bara jag. Visst, Vinga vaknade 3 gånger, men vad är det mot 20? Hon vaknade och somnade om fort, inget stök och bök, så skönt!

Vi flyttade in henns säng till vårt rum och la henne i den, istället för i våran säng. Dessutom fick hon gröt istället för ersättning innan hon la sig och nåt av det gjorde verkan!

Och det är inte bara det! Hon somnade själv också, utan oss i rummet :) Jag la ner henne, satt på en speldosa för första gången och gick ut. Sen hörde jag henne vrida och vända på sig en stund och sen SOV hon! Alldeles själv, lillfisan! Så duktig liten tös!

Jaja, så om vi testar det innan då, hade vi sluppit dessa jobibga nätter då? Så var det ju med Devin. Han bökade rätt mycket ett tag och vi bävade för att flytta honom till eget rum. När hans rum var klart la vi honom där istället för i vår säng och han somnade själv och sov hela natten för första gången! Dom vill nog helt enkelt inte sova med oss, fast vi gärna vill tro det..

VI får se hur det går nästa natt med Vinga, säkert är vi tillbaka på ruta ett igen, men nu VET vi att hon kan somna själv iaf! :)

Nu är det kyrkis som gäller. Bara det vanliga innan. Väcka Vinga, ge henne gröt, byta kläder på henne igen (satans dreggel!), klä om på Devin efter hans vattenlek (jo, idag igen), packa ner blöjor och extra kläder, på med ytterkläder och iväg!

VIsst låter det mycket? Sanningen är att vi är på kyrkis om en halvtimme, SÅ snabb är man som 2-barnsmor nu för tiden! :)

Hur många gånger står man inte och ger av en djup suck samtidigt som man har ett leende på läpparna? För mig händer det dagligen och så är det säkert för de flesta som har att göra med barn.

Igår till exempel.. Jag höll på att dona lite hemma och Magnus lekte med Vinga, vad Devin gjorde under tiden hade vi ingen koll på oturligt nog. Förutom att han borstade tänderna alltså... Ja, jag vet, lämna aldrig barnen utan uppsyn blablabla... Vad som helst kan hända, vi vet, men Devin är så lugn så det är ingen fara. Och nu var det inget allvarligt heller, bara lite vattenlek.

Hur som ehlst så kom jag ut i vår underbart orginella korridorhall och såg vatten överallt! Nej, tänkte jag, jag orkar inte... Fast vatten är ju bara vatten och så illa kan det inte vara. Fast nu var det överallt! Sen kom Devin gående med en vattenkanna och en kaffepanna, flitig som få! Jo, han höll på att vattna blommor i fönstret i hans sovrum (därmed blev också dopkort, tavlor, böcker och soffan dränkta i vatten) och dessutom lagade han mat på spisen i hans rum. Snacka om att kunna gåra 2 saker samtidigt! Laga mat och vattna blommor!

Jag vet inte hur många liter vatten vi hade på golven, i lådor, över möbler och i mattorna, men pojken var ändå kreativ! Och vi har inte sagt ifrån om vattenlek innan, hur agerar man då?

Vi kan ju inte bli arg när han ä duktig och samtidigt inte heller uppmuntra så att han gör lika igen...
DÅ stod jag och suckade med ett leende på läpparna!

Måste gå, jag hör vattenkranen igen!

Här där jag bor finns det inte så många affärer att tillgå, och därför kan det bli lite problematiskt när man är på shoppinghumör...
Det är sällan vi kan köpa något utöver det vanliga, bröd, mjölk, toapapper och blöjor. Oftast är det så att pengarna verkligen anpassat sig efter våra räkningar och ovanstående lista, och det känns som lyx att kunna unna sig något annat.
Den här månaden är det lite så, att vi kan unna vårt hem något extra och då blir jag som galen! Jag vill ha det och det och det och det, precis som Devin beter sig vid lösgodiset :)

Nu är det tänkt att vi ska köpa lite saker till köket och igår gav jag mig fria händer att shoppa loss på min lilla by. Glad i hågen, nästan skuttande, gick jag in på vår tygaffär där det ifnns SÅ mycket fint! Men jag hittade inga gardiner jag ville ha. Orkade inte leta bland alla rättare sagt. Jag hittade inte heller någon knallröd matta i rätt storlek, som jag för övrigt inte sett någon annanstans än i mitt huvud. Jag blev för snål för att köpa den röda fina vasen som jag verkligen ville ha, konstigt nog... Så jag kom därifrån med 2 dukar, en ljushållare+ 3 lyktglas, 2 små gosedjursmagneter till barnen, en leksak till Vinga och en napp till Devin (För de sakerna var ju verkligen vad vi saknade!?!?) Och hela kalaset gick lös på 720 kr. Barnens saker kostade tillsammans 400:- och inget av de behövde dom, eller ens säkert ville ha, men men... Vasen var iaf för dyr ;)

Sen att jag strosade runt på mataffären och bara letade efter saker som jag skulle kunna behöva, det är en annan sak. För visst behöver vi superlim som vi använder så ofta att den vi redan har snart tar slut? Och visst kan man efter att ha gått några extravarv packa ner kryddor som känns lyxiga, fast vi inte tycker om just dom? För det är ju inte att slösa va?

Snacka om att snåla på det man behöver och vill ha, och sen slösa bort på totalt oviktiga saker! Så här är jag jämt!

På lördag ska vi till stan för att handla mer till köket, men frågan är om vi kommer ha några pengar kvar då. Jag har ju ändå 3 dagar till på mig att handla dumma saker här på byn.
Jo, idag köpte jag 2 burkar också som jag tänkte ha kaffe och te i, fast vi redan har fina såna som jag vill använda till just kaffe och te. Jag kanske kan ha dom till nåt annat, nu är dom redan i min ägo, så jag får lösa det..

Hur gör andra när det finns lite pengar över då? Sparar? Det låter jättetråkigt tycker jag, men ack så bra det skulle bli när man hittar det man verkligen vill ha!
Jag ska prova det nu och se hur det går. Härmed ger jag mig själv affär-förbud tills på lördag!

Min söta lilla Vinga ligger och sover nu för 3:e gången idag... Har försökt hållt henne vaken så jag får umgås med henne på tu man hand, men det vill sig inte.. Underbar är hon hur som helst och nu vill jag inte byta henne mot en katt längre, som jag ville inatt. Hon är ju så go så go...


Måste snart klippa luggen som åker in i ögonen hela tiden. Eller skaffa fler hårspännen som storebror kan plocka bort ;)

Jag är på uruselt humör egentligen, men det är svårt att hålla fast vid det. Inte för att jag VILL vara sur, men jag måste få bli färdig innan jag charmas bort i horisonten av två små godingar.
Som vanligt är anledningen att den yngre av mina små varelser inte har sovit inatt. När klockan var 1.20 somnade hon såpass att jag också kunde på sova, innan det var det en salig blandning av ledsenhet, nästäppa, lek och bus, tristess och hunger som höll henne, och mig, vakna.
Såklart vaknade hon 5.20 och väckte även storebror med sitt högljudda joller! Så nej, jag kan inte skryta om att jag sovit på tok för mycket inatt...

Det jobbiga är när jag vaknar på sånt fruktansvärt illa humör och barnen bara gosar och charmar mig mer än jag klarar av. Dom är ju så himla söta och deras leenden får vilket humör som helst att smälta som smör. Jaja, nu är vi alla uppe sen ett par timmar tillbaka och det är väl som vanligt bara att acceptera livets små överraskningar.

Men hur får jag till hennes sömn då? Hon sover inga längre pass på dagen utan sover korta stunder, ungefär som när hon var nyfödd. Ibland 15 minuter, ibland 40. Och jättemånga gånger. Det går inte att hålla henne vaken mer än 2-3 timmar, oavsett vad man gör. Går vi ut så somnar hon sittande i vagnen, åker vi bil så somnar hon där. Är vi inne så gnäller hon och tillslut skriker tills man lägger henne, så hon måste få sina många pass på dagarna...

Det konstiga är att hon är så himla glad och nöjd när hon är vaken. Inget gnäll utan bara en massa leenden, så hon själv verkar inte lida.. Men hur ska jag göra för att korta ner till 2-3 pass på dagarna och hela nätter????

Svar mottages tacksamt!

Nu ska jag och Devin äta frukost medan Vinga sover i vagnen. Jodå, vi är redan inne på första tuppluren för idag, är inte det nice?

Nu har jag lämnat Devin på dagis för 3:e gången.. Förra veckan blev han såklart sjuk efter andra dagen där, men det gick ändå helt problemfritt! Han har knappt tid att titta på mig när jag säger hej då och det är ju bra det, men i ärlighetens namn borde han väl ändå skrika och gråta efter mig, jag är ju hans mamma för tusan!

Man vill att barnen ska trivas så bra som det bara går på dagis, men ändå får man ett stick i hjärtat när dom gör det. Snacka om dubbelmoral. För hur nöjd vore jag om han slet i mina kläder och tårarna sprutade när jag sa hej då? Då vore det illa, väldigt illa. Men då har jag kunnat trösta honom och sagt något i stilen med:
"Men lilla killen, är mamma det bästa du har i hela världen? Men då åker vi hem från de här elaka människorna och myser i soffan. Förresten så passar vi på att köpa en påse godis på vägen hem, vill du det?"

Skulle jag känna mig lyckad av det då? Njaeä... Kanske inte det heller, för då skulle vi stå på ruta ett igen och de tär inte riktigt min tanke med det hela.
Nåja, jag får vara nöjd med att han är glad när jag åker hem och blir arg när jag hämtar honom. Det är säkert nyhetens behag och ett liv av svåra dagis-lämningar ligger framför oss. Då kommer jag med all säkerhet sakna de här stunderna av harmoni..

Ja, på Devins andra inskolningsdag tog dom kort på dagis och nu har jag fått bilderna redan! Stolt mamma över att ha en sån stor kille! Jag menar, hur många har barn som tar dagis- eller skolkort? Jaja, dom flesta, men för mig är det första gången och hur stort är inte det?!

Nu hinner jag inte skriva mer, men sätter in bilden så ni får se vad fin Devin kan vara FAST han var ledsen och inte alls kände sig trygg med fototagningen. (Trots det kallade han fotografen för pappa när han kom in ;)

Är det bara jag som tycker att måndagar känns fräscha? Då är det en ny vecka och allt är nytt och fräscht. Okej, kanske inte jag är så fräsch, men efter en dusch är jag lite fräsch som vilken miss America som helst! Problemet är att jag sällan hinner tvätta håret och duscha kroppen samtidigt, så om jag tar håret nu och duschar resten senare har ju håret hunnit mugga till sig under tiden. Även om det bara går 5 timmar mellan så VET jag ju att håret är 5 timmar skitigare... Det kanske kan förvillas bort om jag tar lite spraybalsam i håret efter jag duschat kroppen, OM jag hinner det. Då blir det nästan som om jag tvättat håret och sen haft i balsam, bara det att jag kör balsam på sprayflaska. Det kan väl inte vara fusk?

Söndagar måste vara den ofräschaste dagen på veckan, då är nästan allt slut. Söndagar är nästan som att äta rester, lite halväckligt sådär... För mig känns det lite så eftersom jag har lite fobi för gamla saker.
Mjölk till exempel. Är det bäst före idag, ja då borde mjölken druckits FÖRE idag och därmed är den gammal. Öppnad som oöppnad, gammal är den.
Och det värsta som finns är om någon LUKTAR på någon mat för att se om den är riktig! Köttfärs eller skinka...
Då går den bort direkt, oavsett lukt! Det har alltså funnits ett tvivel innan personen i fråga luktat och då är det gammalt för mig. Riktigt snuskigt!
Nä, jag gillar fräscha saker, fräsch mat och fräscha drycker. Sen att mina barn är kladdiga är bara gulligt. Om min man luktar järn och svets efter jobbet är det mysigt och om jag luktar spraybalsam i 5 timmar smutsigt hår är det helt ok...

Snart ska jag utfodra mig och Devin med frukost, ge Vinga lite gröt och sen ska vi iväg med Devin på dagis. Det känns fortfarande helskumt att inte ha honom hemma på dagarna, allt har ju som krketsat kring honom. Nu vet jag inte längre vad vi ska hitta på...
Ska jag låta en hel dag kretsa kring Vinga så blir det till att ligga i babygymet i ca 1 timme sammanlagt, bära runt på henne i 1 timme och titta på fina saker, sitta i gåstolen i ca 2 timmar, äta några gånger och sova massor!
Fast det känns lite trist i längden så vi går nog ut på stora byn och shoppar istället :)

Jag ska hitta nån matta och dukar till vårt nya fina kök. Röda saker i massor vill jag ha, så mitt kök kommer se ut som rena julafton året om! Kulor och glitter tänkte jag vänta med ett tag, men frågan är om det hjälper :)

Jo, imorse pratade Devin i sömnen! Helskoj att lyssna på! Jag trodde han var vaken så jag gick in, men han låg och sov med ena handen vid örat och pratade i telefon :D
"JA...JA...JA...JA", sa han om och om igen, precis som han gör i telen... Sen kom ett "Dattdatt" (Godnatt) och "Hädå"... Sen tog han ner handen och sov vidare :)

Vet inte vem han pratade med, men det är oftast farfar som brukar vara idolen både i och utanför telefonen, på delad plats med Kim, fast henne pratar han inte med så ofta...

Nu väntar frukost i form av gröt som inte vill ätas, macka där bara osten äts, saft som säkert inte vill drickas och ett evigt "tattat" för att få gå från bordet.
Efter det påklädning, Vinga-vaknande, blöjbyten, Vinga-matande under vissa protester, nytt blöjbyte, nya kläder säkert efter kräk, på med ytterkläder och iväg! En helt vanlig morgon med andra ord...

Jag är ingen super-bloggare och kommer aldrig att bli. För att vara det måste man först och främst ha tid till att blogga, vilket jag har väldigt lite av. Barnen tar sin tid och hemmet tar sin tid. På helgerna när Magnus är hemma borde jag ha mer tid, men det är tvärtom. Inte för att han är så krävande och upptar min dyrbara tid, utan för att vi hittar på mer saker tillsammans och ägnar tid åt att göra sånt som ska göras.

Som nu i helgen när vi har satt mosaiken. Jag tror inte att han skulle bli allför lycklig om jag bara lämnade honom mitt bland all sättmassa och mosaikplattor för att blogga. Nog för att jag gjorde det en snabbis igår, men det gick så fort att han inte hann märka det! Men annars är jag den trogna hustrun och mamman som hellre spenderar tid med övrig familj istället för datorn. Faktiskt.
Nog för att man ibland bara vill gömma sig och inte alls vara tillgänglig för gnäll, blöjbyten och matlagning, men det går inte riktigt. Det funkar inte så här i livet...

Jag fick nyss höra att det bara är gamla tanter och gubbar som bloggar, bara för att kunna få åt sig lite uppmärksamhet. Stämmer det? Jag är inte SÅ gammal än, däremot en mammaledig människa som då och då behöver komma bort från sandlådan och bebispratet. Är det inte ok att blogga då?`Jag tycker det, så jag fortsätter tappert att plita ner bokstav för bokstav.

Men nej, inte just nu för jag måste (måste och måste, jag VILL) återgå till familjen och myset!

Ses i m!

Tänk vad många timmar som gått åt varje dag till att tänka på mina tänder. Inte för er kanske, men för mig. Jag har hela tiden haft en ångest liggande och mått dåligt över det varje dag, men nu är det snart över!
Efter 12 hela år hade jag modet att besöka tandmonstret igår, och vet ni, han var inget monster!!
Visst satt jag och grinade i stolen innan han började spana runt i mina orala regioner, men det gick över förväntan! :)
Nu har jag en tand mindre och är 1082 kronor fattigare, men gud vilken lättnad att slippa känna på tanden med tungan hela tiden, bara för att försäkra mig om att det inte hänt nåt nytt med den.
Dessutom försäkrade han mig om att jag inte heller håller på att tappa alla tänder. Det har varit min stora skräck, jag menar, hur många 26-åringar har tandlossning förutom jag??
Och nu har inte jag heller det, vilken lycka!!! :D

Det tråkiga var att jag inte en fick nån liten present när jag var klar. Måste köpa en till mig själv tror jag...

Idag har dessutom mosaiken kommit på plats och hujedamej så fint det blir! Min man är världens bästa mosaik-uppsättare och jag ska mosaikera hela huset som det känns nu! Snart är alltså köket klart, bara lite slutfinish kvar. Spännande!

Nu har vi riktig lördags-kväll här hemma. Vinga sover i vanlig ordning, Devin äter chips och dip (eller som vanligt dip utan chips) och jag och Magnus dricker varsin folköl, kan det bli bättre?

Fast för en stund sen var det rätt mysigt med. Vi hade alla satt oss under köks-ön för att.... vet inte egentligen, men vi satt där iaf. Devin lekte med några leksaker, Vinga med en bitring och vi vuxna satt bara och spanade ut över köket. Är det inte sånt som varje familj gör? Leker koja? Nähä, men VI tycker att sånt är nog så spännande, men så har vi inte så höga krav heller. Det stod mellan det eller åka och titta på byns anslagstavla, DÅ valde vi att vara inne och mysa under köks-ön. Enkelt!

Nu blir det inget mer skriv för idag, för nu väntar familjen på deras tappra och modiga (för att inte tala om vackra) mamma och fru!

Men mer än så får ni inte veta förrän i m. Min kväll kommer gå ut på att vråålmysa med maken som äntligen är hemma på en kväll :D

Ses i m!

Jag har ingen tandvärk nu så jag kanske ska säga upp tiden?
Handuppräckning på alla som blir jätteless på mitt tjat om tandläkaren, tack! Men faktum är att man FÅR tjata om saker som skrämmer en, oavsett om det är tandläkare, huggormar eller bara vanliga champinjoner (Som är min andra skräck)...

Visst kan jag stå ut ett tag till med mina tänder va?
Jag har ändå inget gott som jag tänkt äta den närmsta tiden...
Och jag trivs med att borsta tänderna 10 gånger om dagen, jag som har ett så fint och trevligt badrum.
Dessutom tycker jag synd om tandmonstret som ska behöva stå ut med mina svimningar och kväljningar kombinerat med hysteriska spasmer... Nej, det blir nog bra utan fix!

Eller så inte. Jag komemr nog inte undan, det är det som är det jävliga. Bara att ta tjuren vid hornen och åka dit. Mamma följer med osm eventuell chaufför, för nu är jag så skakis att jag inte vågar köra bil.
Och vem vet, jag kanske får tillbaka känseln i underkäken igen? :D

Jag vet inte vad som är konstigast med nätterna här hemma. Eller vem som är konstigast. Vinga eller Magnus?

Inatt har Vinga återigen varit vaken massor, kanske oroligare nu när hon håller på att bli förkyld. Hur som helst så vaknade hon en gång och bökade på rätt länge. Jag insåg efter en stund att hon inte skulle somna utan mat i magen, stackaren var hungrig. Medan jag "underhöll" henne bad jag Magnus att gå och göra mat till henne. Och han är bra konstig också, för konversationen lät ungefär:

- "Magnus, kan du göra mat?"
-  "Va?"
- "Vinga vill ha mat."
- "Mmm..." (Sov vidare)
- "Magnus..."
- (Typ) "Måste hon det?"
- "Men hon måste väl få äta om hon är hungrig!"
- "Ja, det är klart!"

Magnus är som sagt inte så vaken som jag tror ibland... Men sen några timmar senare kan han utan problem bara rusa ur sängen, älga iväg till köket, göra mat och skynda sig tillbaka med maten till en dotter som sover sött och inte alls är hungrig! :D
Så hur han fungerar på nätterna är för mig en gåta. Även hur Vinga fungerar som kan ligga en hel natt och bara böka runt... Idag kommer hon säkert sova hela dagen och det är ju jättebra! För hur ska hon annars orka vara vaken nästa natt?

Om några timmar gäller det som jag gruvar mig för. Kl 15.00! Tandmonstret. Ska inte tänka på det mer nu.

Nu är det iaf helg i vårt hus. Magnus har jobbat eftermiddag och är ledig på fredagarna då, helt suveränt med långhelg ibland! Så nu har vi som mål att sätta färdigt mosaiken i helgen, resten är så gott som färdigt nu äntligen. Och vårt kök ser snart ut som Magnus jobb, med plåt och plåt överallt. Skitsnyggt faktiskt!
Dessutom borde vår nya filmkamera komma idag så jag kan filma alla fadäser som kommer bli när vi sätter upp mosaiken ;)

Appropå filmkameran... Sen Devin föddes har vi spelat in ett X antal filmer på honom, vet inte hur många. Sen gick den såklart sönder alldeles innan Vinga föddes så på henne finns det nada. En ny skulle kosta 2000:-, men vi har aldrig tagit oss råd, hur viktigt jag än tycker att det är. Och hur förklarar man det för henne sen när hon undrar varför det finns så mycket film på Devin och inte på henne?
- "Vet du lilla gumman, vi köpte mosaik för 3000:- istället." Eller...
- "Nä, du är ju andra barnet och därmed inte,lika spännande." Eller...
- "Vi tyckte att det var viktigare att kunna äta ute ofta och inte snåla med maten."
?????
Nu är iaf kameran beställd och betald så nu ska det bli movie av!

Nu ska jag mysa med Devin och Magnus en stund i soffan. Lillasyster ligger redan ute i vagnen och tar dagen fösta tupplur. Lätt för henne att ta igen natten, tänk om det vore lika enkelt för oss andra också.

* Mina små söta sover så sött så sött. Men bara för att det skrivs ut kommer säkert den yngre av dem vakna snart.

* Jag har just pratat med en underbar vän som tycker att jag är världens gulligaste människa och som har insett att mina konstiga sidor bara är en del av min charm! Jo Malin, du tycker det!

* Jag känner för att skita i att vara rädd inför morgondagens tandläkarbesök, men tror inte att jag kan. Lösningen kan jag kanske hitta i att hinka i mig sprit (får man ta med det till väntrummet?), svimma eller att ta lustgas för fulla muggar. Äh, jag är väl ingen mes eller! Kanske ska be honom rotfylla halva munnen bara för att verka ball...

* Det är inget på tv:n att titta på så snart slänger jag i Segemyhr och roar mig med det till Magnus kommer hem kl 23.

* Känner också för att bara slita av honom kläderna när han kommer hem, men så kommer det såklart inte bli för att:
1. Jag har hunnit somna.
2. Han kommer frysa för mycket eftersom jag haft en ytterdörr öppen utan att märka det.
3. Pinnen i hans bälte kommer kärva så jag ger upp hoppet och ledsnar.
4. VInga vaknar och vill ha sällskap.

* Jag är sugen på att äta upp godiset eller chipsen som vi har, men jag KAN ju inte! Tänk vad synd det kan vara om mig.. Ska köpa en massa dussin sugrör i m som jag kan använda för att få i mig näring.

* Jag är kär också! Visst kan man bli nykär i en människa man är gift med? Jag är iaf det, och med råge dessutom! Hans gulliga mess och underbara uppsyn suger musten ur mig, på ett positivt sätt. Ja, han är helt enkelt min man, den bäste!

* Skrattar åt syster nu, fick mess av henne. Hon är så rolig så ni kan inte ana! Fast det är nog inte lika roligt att VARA henne med allt som hör till ;) Jaja, hon vet iaf vad jag syftar på och nej, det är inget dumt :D

* Ska gå och borsta tänderna nu. Igen. Tror ni att man sliter ut tänder om man borstar dom 10 gånger per dag eller efter varje gång man ätit minsta sak? Hoppas inte det...

Nu väntar alltså: Tandborsten, Segemyhr, Vinga, Soffan och ett varmt täcke på mig.

Sov som en stock!

Enligt min man är det lätt att leva med mig, bara man känner mig och vet precis vad jag vill ;)

Jag är (enligt både mig och honom) väldigt snäll och omtänksam, jag ställer inga krav eller är sur av mig, men jag är noga med vissa saker. Speciellt när det gäller mat. Är det inget man är sugen på kan man vänta tills nästa mål, det är min teori. Och viss sorts mat kan inte ätas utan rätt tillbehör, så ÄR det faktiskt!
För att visa exakt hur rätt jag tänker så ger jag några exempel:

* Chorizo är gott, men kan BARA ätas till stuvade makaroner. Att ens tänka tanken på potatis, strips eller vanlig pasta är att gå på tok för långt!
Annan korv då..
* Korv med bröd äts med enbart ketchup. Likaså korv med pasta.
* Är det däremot potatis till korven kan man bara ha senap och INGEN ketchup (gäller även mos)!
* I baguette kan man bara äta grillad korv och med enbart hamburgerdressing som fyllning. Stoppas det i senap och ketchup i baguetten är det näst intill oätbar.

Låter det inte lätt? Det roliga är att Magnus lärt sig allt detta och ändå handlar det här bara om korv, då kan ni tänka er vad han kan! ;)

Skulle det bli fel på min mat så blir jag självklart inte arg för det, utan äter med god min. Men känner man mig så lyser min goda min igenom ganska bra, för det går sakta sakta att äta när det är något skumt med maten...

Som häromdagen när Magnus skulle köpa grillad i baguette till mig (haha)! Det fanns såklart ingen hamburgerdressing och han vågade inte ta nåt annat i, så det fick bli en grillad i bröd med ketchup. Vilken man och vilket minne! Jag tackade och åt. Sakta sakta gick det tydligen, för han undrade vad som var fel... "Inget såklart!" Eller?
Okej då.. "Den grillade korven på macken är tjockare än annan korv och passar inte riktigt i vanligt bröd, men det GÖR inget", försökte jag försäkra honom om... "Okej", sa han, "men hade du handlat skulle du inte köpt någon alls va?" Attans vad han känner mig den mannen! :D

Men tro inte att jag är jobbig att bjuda på middag, tvärtom! Det enda jag har svårt för att äta även om det bjuds på är fisk och svamp = dödligt i min värld, annars tycker jag om det mesta. Det är hemma som jag är lite mer kräsen och konstig...

Även fast alla kanske inte är som mig när det gäller mat så har nog alla sina fix idéer som inte är så lätt för andra att förstå sig på.. Speciellt kvinnor tror jag. Det kan inte vara lätt att vara man jämt och leva med dessa underliga varelser! Fast ska det vara så lätt jämt då? ;)

En annan viktig sak jag glömde nämna är ketchupen. Felix. Felix tomatketchup är den enda ätbara för mig. Inte för att jag testat så många, men rätt ska vara rätt. Hemma alltså. Okej, ibland hos svärföräldrarna har det blivit fel och jag "inte har varit så hungrig", men det är inte så ofta. Inte jämt i alla fall.

Nu har jag en tösabit som ligger och låter i vagnen, men jag lovar att komma tillbaka senare och förgylla er vardag! :D

Lilla fjompiga jag är inte så tuff som jag vill tro. Jag har så länge jag kan minnas haft en obotlig rädsla för tandläkare!
Jag vet inte varför men någonting hände när jag var 14 och var hos tandläkaren.. Minns bara att jag skrek och slog omkring mig tills jag tillslut tog mig därifrån springande. Vad som egentligen hände minns jag inte, men sen dess har jag inte varit dit. På fullaste allvar alltså... 12 år, det ni! Kan ni tänka er då hur noga man blir med borstning mm bara för att slippa undan?

Men min smärtgräns har hela tiden stigit. Först tandvärk, men det kunde jag leva med. Sen nån tand som gick sönder och det kunde jag också leva med, men nu är det för illa. En tand existerar knappt alls och en annan har gjort så att hela sidan av käken är bortdomnad. Inte så att det gör ont, men när jag kände att det var en konstig känsla där svartnade det för mig.Bara tanken på att ringa till en tandläkare fick mig att må illa och nästan svimma...

Att föda två barn är faktiskt en bagatell för mig i jämförelse med att lyfta telefonen och ringa. MEN igår gjorde jag det!
Hur länge ska man gå utan att kunna äta då? Kilo efter kilo som rasar bara för att man har tandvärk, det verkar inte vettigt...
Så fort dom svarade var jag tvungen att sätta mig ner på golvet, allt bara snurrade. Och efter att jag pratat klart så ringde jag till Magnus och grinade mer än på flera år. Tror inte riktigt att det är lätt att förstå, men jag får verkligen ångest över det här. Vet inte ens hur jag ska ta mig till Bräcke i m för jag tvivlar på att jag är körduglig...

Äh, vad fan, nu får jag rycka upp mig! Jag är vuxen. Tandläkare är inget "Djävulens påfund". Det kan inte bli värre. Ont har jag ju nu med. Jag har fött 2 barn utan bedövning. Jag är vuxen, jag är vuxen.
(Lite inside peppning)

Frågan är bara vilken av tänderna han ska få ta = Dra ut skiten!. Det är en på varje sida som sabbar min vardag, så han kanske får välja. Eller så drar vi lott. Eller kör på Ole Dole Doff! Det får det bli!

Nu ska jag sluta tänka på det här och säga hej då till min älskade make!

Devin har någon slags fixering vid Kim, min syster och alltså hans moster. Varje dag frågar han vart Kim är och jag svarar som alltid att hon flyttat till Norge, och efter en liten stund har jag försökt få Devin att förstå att Kim och hundarna bor i Norge, dom bor inte här, men kommer hem till jul, ja, alltså när tomten kommer (Vem fan är tomten, funderar säkert Devin, men men) Att Kims hus och jobb är i Norge, vi kan inte åka dit nu mm mm mm...

Så vem är denna Kim då? Vem hon är och vem hon varit är olika saker, defenitivt! Hade Devin varit barn samtidigt som henne skulle dom säkert inte lekt så mycket. Jag vill minnas att hon var en jobbig lillasyster, fast i själva verket kanske det var jag som var en jobbig storasyster. 4 år yngre och attans så ivägen när stora jag ville leka med kompisar... Stackarn fick utstå en hel del från mig, men samtidigt så hade hon säkert på något sätt gjort sig förtjänt av det. Kanske bara.

Fast inte den gången jag och Malin ville leka själva och lurade henne till att leka kurragömma med oss. Jag gömde henne i kökssoffan och där glömde vi henne. Länge. Usch stackarn! FÖRLÅT!

Hon hade nog inte heller gjort sig förtjänt av när jag och Malin ville leka själva och stängde in henne bakom en låda under min säng. Hon kom ju inte ut och var där alldeles själv. Länge. Usch stackarn! FÖRLÅT!

Jag vill minnas ett tillfälle till när jag var 12 och hon 8 och jag skulle vara barnvakt en lördagkväll. Självklart tyckte jag att det var roligare att bege mig tvärs genom byn till den halv-äldre generationens fest hemma hos en kille på byn, självklart med Kim i släptåg. Jag var ju ändå barnvakt!
Väl där fick hon sitta i köket medan vi andra var i vardagsrummet. Alldeles själv satt hon där. Länge! Usch stackarn! FÖRLÅT!
(Fast den här gången fick jag sona för det jag gjort. Smarta syster hade greppat telefonen i köket och ringt efter pappa, och nedrans vad arg han var på mig! Undra varför?)

Visserligen kunde hon göra saker mot mig också, som att bombardera mig och Malin (Alltid denna Malin!?) med sten och spelkulor, smeta tandkräm i alla mina dockors hår, lägga ut en nåldyna i trappen så att jag skulle gå på den och därmed inte kunna gå på disco (Ja, det är sant, jag blev hemma med smärtor!), bet mig i magen så att ärret syns än mm...

Men det är nog sånt syskon gör kan jag tänka mig. Det som var bra med att hon var mindre var att hon gick att lura rätt bra ;) Som när vi samlade på godis! Hon sparade allt sitt godis i vår samling (jag åt upp mitt direkt) och senpå bestämda dagar åt vi upp allt. Inte fattade hon att det var till min fördel ;) Stackare igen!

Jaja, Kim nu då? Efter en massa år av bråk och en hel del år av att råka i luven på varandra fungerar vi äntligen klockrent ihop! Men det har tagit tid.. TIlls för kanske 3 år sen om vi ska vara riktigt ärliga. Visst kunde vi umgås, men bara under kontrollerade former och inte för länge, FAST vi då alltså var typ 19 och 23 år... Vi kunde minsann skrika åt varandra fast vi klassades som vuxna, det gick plättlätt! TIll och med våra män kunde lägga sig i och skälla ut svägerskorna, såpass var det :D

Men nu är Kim min lilla söta lillasyster som kommit längre än mig i livet. Hon vågar göra nya saker och våga chansa på att allt kommer funka. Hon tjänar mer pengar än mig och är den duktigaste hundmänniska jag träffat!

(Skitskitskitskit!)

Jag hade lämnat datorn ett tag och fortsatt skriva en massa som inte blev sparat! Nu minns jag inte vad jag skrev och har inte tiden nu till att fortsätta... Skit!

Hur som helst så är min syster lovely!! (Även fast hon bajsade i badkaret när hon var 2 år!)

Nu har jag äntligen fått mig en ny kratta, eller två faktiskt! Vi gick tillsammans till den lokala byggvaruhandeln och tittade ut en varsin perfekt kratta. Nu fanns det bara en sort att välja på, dessutom bara en färg också, men det var säkert precis vad vi ville ha. En varsin blå plasttandad kratta. Lovely!

Så nu funkar allt finfint på gården med mina löv. Eller så inte alls. Man får aldrig se flitig och duktig ut, alltid är det något som gör att man ser ut som och verkar som ett ufo.
När jag använde den gamla trasiga krattan tittade grannarna på mig och skakade säkert på huvudet också. Men jag gav mig inte, det skulle krattas!
Nu när jag änvänder den nya krattan tittar de likadant på mig och skakar säkert fortfarande på huvudet. Visst, det kanske inte ser så lovande ut att kratta när det blåser ganska hårt, men kalla mig istället flitig! Löven ska bort, oavsett om det ska ta flera år!
Igår var jag och min kära mamma ute och krattade en sväng och hade inte vi fyllt en skottkärra med löv och tömt skulle jag trott att det vore ogjort. Med andra ord har det alltså blåst ner en massa mer under natten och dagen. Det kanske är därför jag alltid brukar vänta till våren innan jag fixar min gård? Men inte i år, nej nu ska det banne mig bli fint!
Om det är för att jag verkligen vill det eller för att jag är tjurig vet jag inte, men nu har jag bestämt det så här...

Den här veckan hinner jag inte skriva så mycket när Magnus jobbar eftermiddag... Vi håller på med köket på dagarna och efter han åkt på jobbet har jag fullt upp med att få mig och barnen att överleva. Det kan vara nog så knivigt ibland..

Visst ja! Det går super för Devin på dagis! Han har knappt tid att säga hejdå till mig och vill än mindre hem på dagarna. Dom tycker att han är snäll, gosig och väldigt artig. Känns underbart att höra! Artig vet jag ju iofs att han är, gokillen. Det spelar ingen roll om han får ett paket eller om han får ett skräp av någon så tackar han fint :)

Okej, Vinga vaken igen. Ses sen om jag hinner!

Så fort vi ska åka iväg någonstans blir det som det blir. Helt oplanerat och oförberett utan direkta planer på vad som ska kända och inhandlas. Varenda gång är det så här.. Och det blir ju som det blir.
Nu när vi har småbarn så borde vi kunna planera liiite bättre och bete sig som de vuxna människor vi ändå är. Eller samma sak här; borde vara.

I söndags morse kom jag på att jag ville till IKEA. Det var nåt vi pratat om ett tag, men ändå låg på ganska lång sikt.
VI kom på att Magnus hade jour så vi inte kunde åka ändå, slutfunderat alltså. Visst. Inget är slutdiskuterat när jag är med!
Allt annat stämde ju så bra för just denna dag. I alla fall hade Vinga nyss ätit och var trött och då räknar jag det som att hela mitt liv var väl förberett för att åka. Magnus fick byta bort jouren i några timmar, vilken lösning!
När jouren var borta ur våra liv bad jag Magnus att ta ut vinga i bilen och starta den, så skulle jag och Devin komma på ett ögonblick. Haha... haha....
Devin sprang omkring i pyjamas och tung blöja, jag hade inte gjort mig klar alls och än mindre ätit något. Ingen väska var packad till barnen, men visst fan ksulle det gå fort att ordna!

På med kläder på Devin, ny blöja, jacka och mössa. Jag bad honom vänta i hallen medan jag skulle fixa mig, men han ville annat.. SJälvklart hann han gå ut och blöta ner strumporna innan jag var klar, så det blev ett spontanbyte av dessa också. Okej, Devin och jag klara, bara väskan som fattades...
Slängde i blöjor, tvättlappar, extra tröjor, bodysar, byxor, nappar, näsdukar, strumpor. Värmde vatten till termosen. I med mat till Vinga, bananer, kex, nappflaskor och leksaker, sen var jag KLAR!

In med ungar och vagn i bilen och iväg! IKEA here we comes! Nu hade det gått 20 minuter sen Magnus fick jouren bytt, så lite snabb är man ibland :) Det negativa med det är att Devin inte hänger med i mina tankebanor och mest blir irriterad av all stress. Konstig pojke...

Väl på IKEA möttes vi upp av dagens guide/barnflicka/vän/vagnkörare Malin. Helt underbart lättsamt att ha någon som kunde leda oss rätt eftersom tiden var knapp. Helt underbart att vara en till vuxen när vi skulle dra 2 kundvagnar, 1 barnvagn, jaga 1 2-åring och bära 1 bebis :D

Men är det inte illa när man som kvinna och shoppinggalen ändå måste vänta på maken? Jag och Malin var långt före Magnus och Devin, fick stanna och vänta in och gå i snigelfat för att dom skulle hinna med. Illa. Eller som Mulle Meck skulle sagt: Vänta in och Vänta ut. Fräsig kärra!

Efter någon timme av spontan förvirring och oerhörd shopping (eller tvärtom), lunch i väldans lugn och ro med son som inte ville sitta kvar, dotter som skrek efter mat och 3 vuxna som försöker ha koll på situationen, var vi äntligtn klara och ute vid bilen!

DÅ! Visst fan, allt ska ju in i bilen när man handlat också! Det enda ordet som fanns i mitt huvud när Magnus stuvade in och stuvade om var "FADÄS!" Ett underbart ord som används alldeles för sällan..
Jag kan ge mig fan på att det stod "Kälarne" i våra pannor när vi stod där på parkeringen. Två barn, två vuxna, barnvagn, påsar med tavlor och porslin mm, 3 as-stora bänkskivor och annat plock i en vanlig bil!
Deja vú- från tidigare resor kan man säga...
Men misslita aldrig på min make. Han får till det till slut, men under konstiga former.
Det hela slutade med att jag fick sitta i mitten bak, nästan på Vinga som satt i sin stol bredvid. Andra sätet bak var fällt och fick lämna plats åt bänkskivorna som stod på högkant. Devin kunde jag inte alls se på grund av väggen mellan oss. Under hela vägen hem, i varenda kurva, fick jag dessa skivor i huvudet när de vickade. Vinga gallskrek och var hysterisk, Magnus försökte köra och hålla i lasten samtidigt och vi såg allmänt ut att vara från landet. Kälarne. På tur med Faxbrinks.

Tänk att min lile pojke är två år nu. Två år och går på dagis, vem slår det? Ja okej, de flesta här i landet, men ändå, för mig är det jättestort!
En jättebra men intensiv dag blev det igår. Mycket folk, mycket fika och mycket paket, precis som det ska vara när man fyller år. Och är barn alltså.. När man är stor som mig kan man glömma massa paket i roliga färger, man kan glömma fiskdamm och framför allt att bli behandlad som en kung! :)


Födelsedagen började kl 6.30. Jag och mangus var på väg upp redan vid 6 för att förbereda fika och paket. Självklart somnade vi om och vaknade av Devin som ropade i högan sky, "MAMMA! PAPPA!".
Upp och hoppas för oss med andra ord, snabbt på med kaffe, fram med fika och paket, inte glömma batterier. Vinga vaknade, hämtade henne och gav oss in till Devin sum med skönsång.. Vi tog med han till vår säng där det fanns bättre utrymme för att öppna paket :)


Nyvaken gosse får en sladdstyrd traktor i första paketet, lovely! Sen blev det böcker, spel och pussel. Det var inte heller illa eftersom det var bilar på dom ;)


Den bästa av presenterna skulle alltså bli en bilbana, men ibland vill det inte bli så. Guds vägar är outgrundliga. Bil#¤"%&#¤"%&!# var trasiga!! Banan tod sin lilla tid att bygga ihop och när den väl skulle beprövas så drev inte bilarna och var alltså trasiga från fabrik! Magnus frå ringa och klaga, det är väl ändå jobb för en man?
Ja trist som attan var det, men vad gör man?


Haha, tårtorna blev också en liten saga i sig... Jag hade mina visioner om dem och allt funkade finfint tills jag skulle dit med chokladen. Att ta en liten pensel kändes lite för enkelt så jag fick för mig att spritsa choklad som rann som mjölk. Smart. Att Nasse såg ut som ett monster i ansiktet var ändå inget som Devin märkte eftersom jag skar den biten först. "Bort med Nasses huvud" var en av de första målen för dagen... Men goda var dom iaf enligt de som åt.


Pappa och Devin leker med nya traktorn...


...Men det är lite svårt att förstå alla knappat till skopan, mycket lättare att köra den för hand ;)


Kalas-fika med kompisarna. Devin blåser ut ljuset, nästan utan pappas hjälp. Stoltare än dom flesta var han! Devin alltså...


Devins "kärlek" Lisa fick också fika. Devin säger alltid "pupuss" till henne innan deras vägar skiljs åt :)



Kompisen Oliver fick napp på fiskdammen..


Och stackars Vinga fick bara ett smårgåsrån på kroken. Men av hennes min att tyda är hon inte besviken för det :) Go-troll! :D


Devins gudmor Malin var också på besök, men tog fel på barn verkar det som.. Eller så hade inte Devin tid med henne. Det är iaf hennes fel att jag fick läsa Mulle Meck-böcker tidigt i morse ;) Finfina presenter!


Farmor och farfar kom med ett stort paket! Devin fick äntligen ett eget jätteroligt bilgarage att leka med. Men det höll på att gå riktigt illa eftersom pappan i dramat inte satte ihop det på 1 sekund utan säkert 10 minuter! Devin var eld och lågor, hoppade runt och var så lyrisk som man kan vara.. Ungefär som jag kommer lbi om Magnus kan byta bort jouren idag och vi kan åka till IKEA!


Stora födelsedagsbarnet leker med sin nya leksak medan farfar ligger och tar igen sig på golvet. Observera tröjan som farfar har på sig.. Den har Devin målat till honom! Det här är radarparet på allvar! Farfar och Devin, tajtare än så blir det nog aldrig.

Trist nog så hittar jag inte igen alla bilder, måste blivit nåt fel med kameran :( Men det här får duga för nu.

Nu har jag inte riktigt tid att skriva mer, frukost väntar och sen KANSKE en tur till Sundsvall... Ha det bra!

Nu har jag inte så mycket tid att skriva eftersom det alldeles snart är kalas här, och jag fortfarande inte hunnit skura!
Däremot har jag möblerat om lite på barnens rum och bytt gardiner, det som var så viktigt ;)

Tråkigt idag är att bilbanan vi köpte till Devin inte funkar :( BIlarna är trasiga och måste bytas... Fasen vad dumt!

återkommer ikväll med efit!

Nu har Magnus stannat hemma från jobbet för att jag inte alls fått sova på nätterna + att barnen vaknar snuskigt tidigt. Då kan ju till och med en hund, 3-åring eller vilken dokusåpakändis som helst räkna ut hur natten blev.
Jo så klart, Vinga sov mest hela natten. Hon vaknade kanske 5 gånger, men somnade om tokfort igen.
Varför är det då så? Är det för att...
1: Hon känner på sig att det är tryggare med pappa hemma? (vilket inte borde stämma eftersom det då är dubbelst så stor risk att någon lägger sig på henne på natten...)
2: Vi flyttade tillbaka henne till mitten av sängen istället för nätterna innan när hon låg på ena sidan?
3: Hon kände på sig att hennes kära mor var lugnare och hade ett finare lynne, bara av vetskapen av att fadern var hemma?

Vissa saker blir man inte alls klok på, och hur ska nu Magnus förstå hur jobbigt det verkligen var föregående nätterna? Fast det kanske han redan förstått av de ca 87 sms jag skickat under nattens alla timmar ;)

Jo, dessutom tog Devin och sov längre än på evigheter, bara för att jag inte var själv på morgonen. Hånar dom mig så deras eget sätt, vill de sätta dit mig för att jag klämde fram dom till den här världen eller vad handlar det om? När sov han till halv 8 sist??
Fast jag tror att han hörde att Magnus var hemma imorse och därmed ville sova bort en stund till av dagen, passa på att vila innan en heldag emd pappa, SÅ måste det vara.
Jag tänker då inte ta det personligt, hur frestande det än må vara...

Jag håller på för fullt med min städning som inte riktigt går som tänkt. Det jag ville ha gjort var bara att få fint tills det kommer folk i morgon. Men som vanligt drar det iväg med mina projekt och nu har jag lagt ca 6 timmar på att rensa i skåp och garderober, för DET är ju jätteviktigt när man ska ha kalas, eller? Jag tror att alla gäster kommer öppna dörrar och säga "Men Mimi, vilken duktig kvinna du är! Så här fint var det inte hos Karlssons ska du veta.."

I och med att det rensas så kommer alla saker fram innan de ställs in igen. Det medför en röra som inte är av denna värld.. Så som jag kan tänka mig att det ser ut i Darins pojkrum, eller nåt...

På databordet nu t ex står ett ex antal saker som inte blivit undanplockade än. 1 ölburk, 1 tom snusdosa, 3 hårsnoddar för barn (Vet inte vad dom kommer ifrån), 1 sparbössa som ska vara i barnens sovrum, 1 kapsylöppnare, 1 kastrullock, Vingas rena strumpor, 3 dregellappar som jag inte hittat nåt bra ställe till än, förslag? och 1 stjärngossestrut.

Ska plocka bort dom sakerna nu, rensa klart resten och SEN ska jag dammsuga, torka golv, damma och det andra som var TÄNKT att göras..

Men först ska vi visa pappan i huset vilket mysigt dagis Devin går på!

Han är ju så duktig, min lille kille. Ingen av dagarna vi varit där (3) har jag kunnat ägna mig så mycket åt hans inskolning eftersom lillasyster varit som hon varit. Lägga henne, ta upp henne, försöka få i henne mat, lägga henne, ta upp henne osv. Men inte ett gnäll eller klagomål från Devin. Det har gått jättebra och nu går han till "sin" fröken istället för till mig om han vill upp i famn och det är ju super fast det inte känns så :( Jag då??

Idag åt han lunch själv utan mig och dom fick lägga honom efteråt, inte ett ljud av missnöjsamhet. Lovely! Men bakslag kommer ju ofta, antingen tidigt eller sent så man vet aldrig..

I morgon ska Magnus följa med för första gången och se hur han har det på dagarna, sen ska vi på utflykt och hämta en massa pengar, kan det bli bättre? Pengar hittade från ingenstans gör att vi kan fixa klart hemma nu äntligen..

Och nu ska ni få höra en hemlighet. Jag skickade just ut Magnus och barnen i snöyran för att jag skulle få städa huset i lugn och ro. Verkar det som jag gör det? Fnissar när jag tänker på hur busig jag är nu ;)

Eller så får jag kort och gott göra det som var tänkt. Trist. Men det är jag som vill ha fint på lördag och då är det bara att sätta igång!

Ses sen, om jag är vaken. Ska dricka i mig några liter kaffe till så kanske jag går på högvarv i några timmar till..

Riddaren på vit häst finns faktiskt, det är sant! Jag har länge velat tro på sagor, men många har varit så overkliga.. Ta Snövit t ex. Hur sannorlikt är det att man bara hux flux hittar 7 små dvärgar i en skog? Och Rödluvan.. Inte skulle jag ta miste på en varg utklädd till mormor, vargar har inte riktigt samma kroppsspråk som min mormor hade när hon levde.

Men att riddare finns vet jag. Kan ske inte på vit häst, men i en röd kombi iaf! I natt fick jag ett underbart mess från min käre make där han skrev att jag skulle få sova nästa natt! Jag skrev att det blir om 2 nätter eftersom han jobbar en natt till, men fick till svar "Jo, nästa natt..."
Han kommer alltså vara hemma inatt och ta Vinga, för ärligt talat så orkar inte jag en natt till. Inatt la jag mig 22, fick somna 2.30, vakna 3.50, somna 4.00. Devin ville upp 4.20, 4.50. Vinga vaknade igen 5.00 och åt, sen klev jag upp med Devin 5.50. Det var den natten... Summa sumarum har jag sovit sammanlagt 2 timmar och nu ska vi på EN HEL DAGS INSKOLNING på dagis!!!

Snacka om att vara upplagd! :D

Vinga skriker, återkommer...

Åtgärdat!

Så, min riddare... VIlken underbar man han är. VIsst är det självklart bådas ansvar att sköta barnen, men han måste ju jobba cokså och jag som mamma borde väl klara av att ta hand om min egen familj... Men nu blev det inte så. Här hemma tjafsas det om sömn, likaväl som hos andra. Men vi kan tjafsa i en timme om vem som behöver sova mest och vi tycker alltid den andre. "Jag kliver upp, nej JAG kliver upp!" osv...

Men jag är ändå bättre på att vara trött. Jag kan städa, sköta barnen, vara social ändå. Han är mer av soff-typen när han är trött. Tur att han oftast sover mer än mig! ;)

Nä, nu ska vi lämna plats åt Dora på datorn. Ses sen!

Det är alltid så mycket man ska göra på så lite tid. Här hemma har vi något som kallas för "fenomen Faxbrink". Det är inget som min make vet något om än, men jag har namngett detta fenomen utan hans inverkan.

Fenomen Faxbrink går ut på att skjuta upp saker och ting, ta det en annan dag, nästa vecka eller nästa år. Vissa saker är helt okej att man skjuter upp, men vissa andra saker borde vi avklarat för länge sen. Borde.

T ex. Köket nu då. Allas vårt kök som borde vara klart för länge sen, men inte alls är det. Själv kan jag gärna klaga över det, men om någon annan ifrågasätter varför det tar tid så har jag självklart en massa bra bortförklaringar. Vi har inte råd med bänkskivorna nu, barnen tar mycket tid, vi vill gå ut och leka istället, vi vill inte stöka till och riva kakel ikväll för då hinner vi inte städa upp det tills i m... Och så vice versa...

Och gården då, den redan nämda gården. Metspöt som legat på gräsmattan hela sommaren ligger kvar än. Fast visst har det blivit flyttat på någon gång för att slippa undan gräsklipparen, men inte till rätt ställe. Det ligger också en våtservett vid häcken som jag ser varje gång jag går förbi. "Jag tar den på hemvägen", tänker jag och tar självklart en annan väg hem, kanske omedvetet för att slippa ta upp den. Listan över eländet på min gård kan göras till en roman, men nu är det ingen panik längre. Mamma ska fixa. Min mamma alltså! Hon frågade snällt om hon fick komma och fixa i mina rabatter och göra om lite. Vad svarar jag på det? "Gör vad du vill, asfaltera skiten, bara jag slipper ta tag i det!" Det är illa om det gått så långt att hon vill fixa andras gårdar. Kanske hon får kväljningar när hon kommer hit och gör det för sin egen skull... Så är det nog.

Och lilla stackars Vinga då, som inte ens är döpt än! Vi hade tänkt att ha ett sommardop i början på augusti. Japp, så gick det med det.. När hon väl blir döpt kommer hon få ha någons avlagda brudklänning för att inte kvävas, dopklännign kommer inte vara aktuellt säkert. Å andra sidan behöver vi inte fundera på hurvida vi vill ha kyrkdop, eller dop i någon fin trädgård, det är ju bra! För vem vill doppas sitt stackars barn ute mitt i vintern?
Äh, i morgon ringer jag prällen. Lovar. Eller ska försöka komma ihåg iaf.

Haha, jag som skaffat barnvakt idag för att kunna ägna mig helhjärtat åt Devin på kyrkis. Mamma och hennes man kom hit, snälla som ställer upp. Och vad händer? Jo, flickan SOV hela tiden dom var här! Varför är det inte så när jag är själv? Hade jag vetat det skule hon fått sova på kyrkis och jag skulle ha sparat barnvakten tills inatt istället ;)

Nä, nu ska vi till och fixa lite med köket tror jag! Eller så lägger jag mig och vilar.. Passar på när barnen sover en stund. Vi får se sen hur det blev, när jag kommer tillbaka.

Jag minns ärligt talat inte när jag sa till min man att jag sovit färdigt för det här livet och ville ha barn.
Jag minns inte heller när han sa att det var en bra idé.
Sen när allt började funka finfint med storebror kan jag för allt i världen inte minnas att vi ville ha en repris på livet med småbarn.
Jag kommer verkligen inte ihåg att jag åter igen sa nåt i stil med:
"Nä du Magnus, hädanefter vill jag inte sova på nätterna, jag vill inte duscha ifred, jag vill inte kunna åka på affären utan att folk stirrar på mitt ekipage, jag vill inte se ett tv-program i lugn och ro och jag vill framför allt inte få tid till sex!"
Nä... Minns inte det ögonblicket.

Nu är jag här igen efter en natt av vakenhet som leder till hunger som leder till törst som leder till kisseri som leder till mer vakenhet. Ändå är jag rätt pigg nu. Än så länge. VIlket tjat det är på mig om sömn! Men inse att man inte fungerar som en normal människa när man inte sovit på flera nätter, kasnke 10 timmar sammanlagt på 3-4 nätter.

I vanliga fall sätter jag inte min mobil i laddaren till hemtelefonen. Jag tar inte på Vinga en Up&Go-blöja, det gör jag verkligen inte! Jag brukar inte ställa mig på morgonen och göra välling till Vinga, eftersom hon aldrig ätit det... Listan kan göras lång, men för att behålla lite värdighet så stannar jag här..

MEN! Jag har bett om hjälp idag, hör och häpna! Mamma kommer hit och tar hand om Vinga medan jag kan åka med BARA Devin till kyrkis, vilken underbar värld vi lever i!

Det här låter illa, det jag skriver, men kom ihåg att 1+1 inte alltid blir 2. Trots att jag är inne i en period av dessa funderingar så skulle jag inte byta bort mitt liv för allt i världen. Jag älskar min familj och dom älskar mig. Och varför skulle dom inte? Jag är ju världens supermamma (Med tangenter fulla av ironi gick det faktiskt att stava till det)

Nä, nu är det frukost på tapeten! Men först måste jag krama på gullungarna och be om ursäkt för att jag skrivit om dom igen :)


Go-Vinga med pappa i badet... Gårdagskvällen var jättemysig med bad och...


...Devin som borstade tänderna i en evighet, som vanligt :)

Okej, då är det dags för kvällens gissning. Ska jag sova eller vara vaken inatt? Hur långa pass sover Vinga åt gången den här natten?

Fan att det alltid ska vara så här när Magnus jobbar natt. Hon sover som en gud annars, men nu har hon börjat vakna hela tiden. Okej då, kanske inte HELA tiden, men iaf minst en gång i timmen.
Igår la jag mig 20.15, bara för att få ta igen lite av den missade sömnen. Självklart vaknade hon 20.45 och bökade. Drog ut nappen, skulle ha nappen, drog ut nappen, skulle ha nappen osv... Hon somnade rätt fort ändå och efter en stund somnade även jag. Sova sova sova, INTE sova. Då var det dags igen. Äh, ska inte klaga, klockan hade ju ändå hunnit bli 21.20!
Behöver inte skriva mer, för så här har 3 nätter sett ut nu. Fast i morse drog hon till med att sova i 1 hel jävla timme och en kvart till! I STRÄCK!

Så hädanefter sak jag inte klaga på att kliva upp 5, eller ens 4, bara hon sover på natten.

Tur att min lille dagis-kille sover gott iaf! :)

Ikväll, en timme efter att vi lagt han, ropade han på mig. Jag gick in till honom och han gav mig nappen, ville inte ha den. Så jag gav honom en reserv-napp som jag höll i och den ville han ha. ""Godnatt, mamma älskar dig", sa jag. Och till svar fick jag: "Dej dej (= älskar dig), pupuss.

Åh där smälte mitt mammahjärta ner till tårna! Trots vissa sömnbesvär och trotsperioder så måste jag säga att mina barn är dom bästa! Tänk alla stackare som inte fått chansen att ha dom. Inte undra på att världen är deprimerad och full av trista saker.


Vinga leker i gåstolen, glad som nästan alltid på dagarna :)


Devin försöker få den nya radiostyrda bilen att köra dit han vill :)

Ofta har jag tänkt den tanken när jag känt mig som värsta Martin Timell, Britney Spears eller Supernanny JoJo, men i själva verket har kunnat liknats vid vilken av fragglarna som helst...

Jag borde vara klassad som rena pundhuvudet eller dårpippin på min gata, utan tvekan!
Titta bara på min gård, så oerhört fin och välvårdad. Inte.
En dag gav jag mig ut för att ta tag i det hela, få gården att bli fin a´la Martin Timell eller Ernst Kirchsteiger.
Glad i hågen och med militäriskt marcherande kavatade jag mot krattan, dagens första moment. Visst fan! Skaftet var av på mitten och såg mer ut att passa Devins storlek. Men inte kan man väl använda sig av barnarbetare nu för tiden va, inte lovligt? Eller? Med risk för att bli anmäld och bli av med mina barn så tog jag saken i egna händer. Krattan alltså..
Drog några kraftfulla drag med krattan, höll nästan nedersa handen i marknivå, och svor för mig själv. Hur länge har vi inte sagt att vi ska köpa ny kratta? Varför har då inte Magnus gjort det?? Det är väl ändå uppgift för en karl, jag tvättar ju kläder! Krattjäveln flög iväg och jag var förbannad över löven som låg kvar på backen. Med slokande huvud och svansen mellan benen insåg jag att skulle bli krattat så hade jag 2 val: Köpa ny kratta eller sluta gnälla och kratta med den demolerade. Jag valde inget av det. Jag krattade med den demolerade och fortsatte gnälla.
Det jag ändå tänkte mest på var vad grannarna nu skulle säga om dom såg mig... Förbarma sig över mig och erbjuda mig en ny kratta eller anmäla mig till Timell? Det kanske skulle sett bättre ut ändå ifall Devin tog över jobbet, då kunde man kanske skylla på att jag vill ge honom olika lärdomar tidigt i llivet så han lättare kunde välja senare. Nu nät jag tänker efetr så är det nog så jag ska gå tillväga även när det gäller rabatterna.

Dessa rabatter är ju ett annat "djävulens påfund". Jag började så tappert att renasa dessa, men inser att jag är lika kompitent när det gäller blommor som en oskuld är när det gäller bin. Vad är ogräs och vad är inte ogräs? När jag rensar är allt som inte är över 30cm högt och 30 cm i diameter ogräs. Alltså allt utom mina Ölandstokar (Mamma sa att dom heter så) och dom är det fulaste jag vet. Kanske även dom ryker, det vet jag inte än. Det slutar nog med att alla rabartterna hemma hos mig får lämna plats för bilar och traktorer. DÅ är man väl en bra mamma, som ger barnen jätte-jättemånga sandlådor? Oj, vad dom kommer kunna skryta på byn! Eller så slår det fel och dom blir retade.. Sandlådebarnen.. Usch, måste ut i morgon och sätta tillbaka lite plantor och ogräs, vad det nu är.

Vad grannarna får se, det var det jag var inne på när jag började skriva... Undra hur många gånger man tror att grannarna sover när de i själva verket kasnke också är vakna om nätterna. Ser dom mig då när jag går omkring hemma med tända lampor i olika utstyrslar? Ibland snyggare än få i någon slags negligé som egentligen inte ens satt fint innan barnens entré. Ibland iklädd Magnus mysbrallor och fleecetröja. Ser dom hur ofta jag går mellan soffan och kylskåpet, kan dom spionera på detaljrikt?
Hör dom också när jag försöker sjunga Vinga till sömns och hör dom hur hon skriker mer och mer ju fler strofer jag sjunger? Hoppas dom sover, det är ju ändå mest gamla människor omkring mig, vilket är perfekt för en som vill känna sig som rena ungdomen!

Ibland tror jag att grannarna kanske ser mig som en slags supernanny och perfekt mamma. Alltid konsekvent samtidigt som jag leker mycket, för så är det ju. Alldeles säkert..
Som i morse när vi skulle till dagis för insklolning. När man har en tid att passa gäller det att sättaigång med allt 2 timmar i förväg. Vinga sova, Devin äta, mamma göra sig i ordning, Vinga vakna, Vinga äta, Devin bajsa, Vinga bajsa, båda kläs på mm.
I morse gick allt super ända tills vi skulle ut. Devin gick ut och jag bad honom gå till bilen. Jo, tjena.. Självklart satte han sig på cykeln och där vill han vara. Länge. Vinga skrek samtidigt som jag klädde henne och satt henne i bilstolen. Ut med det ekipaget, skötväskan, Devins dagisväska och vagnen till bilen. En av grannarna tittade på mig och det är nu det gäller! Håll huvudet högt, visa lugnet och var konsekvent och snäll mot barnen, precis som man SKA.
Bad Devin gå till bilen först medan jag satte in skrik-Vinga, sen medan jag la in vagnen och resten. Höjde rösten lite och sa att "Kom så åker vi till dagis, annars går vi in igen och stannar hemma". Jo, visst.. Precis som om jag ville ta in hela faderullan i huset igen..
Devin satt kvar på cykeln och försvann med den längre och längre från bilen. Grannen tittade. Hur gör man för att sköta det här snyggt då?
Jag gick närmade Devin och sa högt att " Nu är det mamma som bestämmer och du ska gå till bilen nu!" Hör och häpna, han gjorde det, dessutom med ett språng! DÅ kände jag mig så underbart lyckad! (Kan kanske bero på att jag, tyst så bara han hörde, sa att han skulle på ett kex i bilen)

Hur som helst så lyckades jag bevisa något oviktigt för människor som knappast bryr sig, var inte det bra?

Hur kunde jag häromdagen vilja hyra ut min lille gosse? Han som är så underbar! :)
Storkille riktigt nu, det känns så i alla fall. På lördag fyller han två år och idag har han börjat skolas in på dagis, hur stort är inte det på en skala?

Det här med att skola in barn är väl ingen big deal egentligen. Inte för personal och andra runt omkring iaf.. Men för föräldrarna!! Ska min lilla gosse tas hand om av andra på dagarna, be fröken om hjälp istället för mig, be någon annan att blåsa på det onda?? Vart är vi på väg egentligen? Måste ringa och säga upp platsen. Fast alla andra går ju på dagis (jaja, förskola, förlåt!).. Ska min pojke vara den enda som inte går då? Kanske vi kan hälsa på varje dag istället så jag kan vara med, eller leka dagis här hemma?
Devin kan börja kalla mig för fröken istället för mamma så känns det mer trovärdigt att vi verkligen är på dagis. Sen kan jag sätta upp en hylla till honom i hallen med hans namn på och en gullig figur brevid som verkar dagis-aktig. Dessutom kan vi schemalägga dagarna och ha utvecklingssamtal med hans pappa i November.
Fast tänk när han börjar skolan sen, vad han kommer bli retad av de andra barnen för att han inte kan vara i grupp. Ska han få en egen klass då, eller bör vi satsa på hemundervisning?

Nä, nu har han ju redan börjat och då får det vara så. Han hade fått en hylla också, tänk vilken stor grej det är ändå! Mamma är  lite blödig ibland tror jag... ;)

2-årsdagen närmar sig också nu. På lördag är det två år sen som jag svor på att aldrig skaffa fler barn- (Ett svagt ögonblick mitt under förlossningen) -och här står jag idag med en lillasyster till Devin. Så det kan gå. OCh nu har jag svurit på att aldrig skaffa en trea, tror att det är lättare att hålla :)

Oj, nu vaknar Vinga. På återseende.

Nu har jag haft en hel dag på mig att bli av med mitt rysliga humör, och nu är det helt ok faktiskt, sen i eftermiddags..
Att så många små saker ska kunna få en helt ur gängorna.
Det började med att jag fick vakna 4.45 i går morse efter att jag haft min premiär-drickning. Jag borde fått sova då tycker jag faktiskt! men men...
Vad trött hela dagen och skulle på brandkårsmiddag på kvällen. Gjorde iordning barnen och tog en prommis vid 16.30 till stationen för att möta upp Magnus och de andra. Kände egentligen redan då att jag inte alls orkade, men visst kunde det bli skoj..
Efter en halvtimme där kände jag bara att det var nog! Devin blev lite hunger-gnällig och Vinga också, inte så att andra märkte men jag fick bara nog. Jag ville hem! Barnen skulle minsann få vara hemma och mysa med mig, inte sitta i ett trångt rum med en hypertrött mamma och lagom klämkäcka gossar, nej usch!
Det var nästan som att jag fick panik och ville hem nyss! Alldeles grinfärdig av trötthet for vi hem till en kväll av mys och total kaos..

Att lägga Vinga medan Devin är sällskapssjuk: Trött Vinga läggs i sängen efter att Devin fått lite småa godisar att roa sig med. Måste ligga och hålla i Vingas händer så hon inte sliter ut nappen. Vinga håller nästan på att somna när jag hör att Devin kräks i vardagsrummet. Jag kutar dit och det är godis över hela golvet. DOm fick såklart inte plats i munnen samtidigt :)
Ställer Devin att borsta tänderna vilket han gärna gör länge. Tillbaka till Vinga som nu är klarvaken igen. In med nappen och håll i händerna. Hon sover nästan när Devin ropar: "Mamma! Pjäm!" = Tandkräm... Han ger sig inte alls och jag kutar upp igen.
Vad kan han roa sig med då? Fundera fundera... Han kommer själv på att han vill se mupparna på datorn. Sätter igång det och vet att jag har exakt 2 minuter och 22 sekunder på mig att få Vinga att somna innan Devin vill ha omstart... Självklart går det ite så lätt just den här kvällen, utan jag springer fram och tillbaka mellan rummen som en jäkla bollkalle på en tennismatch!

(Det är första gången jag lagt Vinga före Devin, därmed ovanan...)

Jaja, Vinga somnade tillslut och jag och Devin kunde mysa med chips och vitlöksdipp. Eller dipp utan chips som han åt ;)
La Devin som alltid går på 1 minut och beredde mig själv på en myskväll, men inte då. Vinga vaknade om och om igen, som hon inte gör annars...La mig tillslut med henne och fick göra tidig lördag kväll, urtrist!

Under hela natten har hon sovit som längst ca 45 minuter!!!!! Fan vad nära jag var på att kasta in handduken, ringa soc och be dom ta barnen ifrån mig. Jag ville inte och orkade inte! Och maken var det ingen som ville och säkert inte kunde väcka, efter hans kväll av alkohol...

Så i morse var jag alltså lite bitter, sur, grinig, gnällig, skitjävlaförbannad och en massa mer av alla negativa känslor som finns! Självklart fick Magnus sova ut efter hans kväll, men jag då, jag vill också sova! Visst får jag det, mer än gärna,MEN om jag ber om det... men karlar borde kunna erbjuda sig mer, eller bara smyga upp med barnen och stänga dörren till sovrummet. Som jag gör. Äh, fick ur mig tillslut vad jag tyckte och då släppte en del av mitt humör.
Det hjälpte också lite på traven att Devins piss-humör släppte efter han sovit middag. Innan var det rysligt!

Sen andra saker då.. Svensson Svensson är en sån jävla stor besvikelse för en inbiten entusiast som mig. GIllar bara Gustav och Lena, men inte ens dom är vad de borde vara. Och jag som väntat och längtat...

Och Babben då? Som nå dagisskämt när dom sitetr i heta stolen. Skulle dom sagt pillesnopp vore till och med det roligare. Jo, det är sant.

Mer då? Jo, det värsta av allt är dessa ultrafeministiska åsikter och debatter man läser om. Gjorde det igårkväll och inget får mig på så dåligt humör som det! Orkar inte ens skriva om det nu, för då är jag snart igång med en roman full av svordomar och könsord. Moget.

Nä, nu ska jag pussa på barnen och min man innan han far på jobbet.. Sen ska jag sova. ÄNDA tills Vinga vaknar.. Gissar vi på om en kvart?

Jag kan lova att det här är dagen som gud glömde. Helvetes-dagen kallar jag den, rätt och slätt.

Måste dock lugna ner mig lite i mitt humör innan jag skriver mer, annars kommer jag bli avstängd från hela internet-världen.

Så är det.

Gud vad kallt det är idag! Ändå var det jag som ville att vi skulle ta prommenad istället för att ta bilen. Vill bara svepa in mig och familejn i en filt på 5x5 meter och mysa tills vi dryper av svett!
Men jag har ingen sån filt, kanske kan änska mig det i julklapp? Dessutom tycker inte något av mina barn om att ha på sig täcke så hela idén är bara att glömma.

Eller ett bad tillsammans med barnen (Magnus sticker snart iväg)? Det skulle vara skönt! Fast då kan vi inte ha så varmt vatten när Vinga är med och inte så högt vatten att Devin tappar balansen, vart ligger det varma och mysiga då på en skala?
Dessutom kan man ge sig tusan på att Vinga vill upp på studs, vilt skrikande, och Devin vill bada i minst 2 timmar. Det har vi inte tid med och inte heller tålamod till att sitta i badrummet så länge.

Det blir nog till att frossa på hela dagen. Kanske hinenr få upp värmen lagom tills jag och barnen ska på nästa prommis, till brandstationen för att äta middag klockan 17.
Hoppas att dom inte är för trötta och gnälliga bara. Kanske smyger med lite godis i fickan som jag kan sticka åt Devin under bordet då och då ;)

Jag kommer tyvärr inte ha så mycket tid att skriva mer idag. OCh slutet på historien från igår får vänta cokså.. Nu ska jag mysa lite innen Magnus sticker på övning! :)

Det blev faktiskt en slags premiär för mig igår. Jag drack fler än en starköl, och det har jag inte gjort sen jag blev gravid för över ett år sen! Innan det var det en enda kväll av alkohol efter att jag blev gravid med Devin, så med andra ord är det 2:a gången på snart 3 år :)

Men det är inte som förr, det lovar jag. Då kunde man vakna på morgonen och hålla i huvudet så länge man ville. Må som en slusk och bara dega runt som man ville.
Nu är det annat med barn som vaknar på natten och föräldrar som MÅSTE vara skärpta nog att ta hand om dom... Magnus tog Vinga inatt när hon vaknade, men gissa vem som var vaken med henne från 4.45? Jo, så är livet, med eller utan fest. Har man en dotter som inte vill sova så har man. Bara att gilla läget...

Det är ändå skönt att ta sig upp i tid och hinna fixa en del.. Vi har nyss kommit hem från affärens godishyllor. Vilket paradis för mig och Devin! Magnus och Vinga verkar inte lika exalterad, men dom hinner växa upp och se livets små guldkorn dom också ;)

Vi var också och lämnade igen bilen till Marie och Stefan (gårdagens finfrämmande) och där var det lika full fart som hemma hos oss. Anlednignen? Småbarn...
Inte för att vi brukar starta morgonen med familjedans till Mora Träsk, men finns det dom som uppskattar det så.. ;)
Jag själv hatar, riktigt hatar Mora Träsk! Eller näe, men tycker väldigt lite om då.. Nu när jag tänker efter så tillhör säkert Marie och Stefan någon slags MT-sekt och kan inte släppa taget om den religionen. Ändå är det skönt att vi kan umgås utan att en sån sak ska komma emellan oss. Och dom är noga med att inte försöka dra in oss i beroendet, vi väljer alltså själva hur vi lever vårt liv. Underbart! :D

Nä, nu är det mysdax med familjen innan vi ska på barnkalas!

Så var det minnen då. Ungdomen, Kälarne, Mannen. Minnena är många men vissa etsar sig fast som en plåtbit i ett skruvstäd.
Ungdomen, Kälarne, Mannen. Det är ett och samma minne. Kvällen var magisk, det var den verkligen.

Håll i hatten kära vänner, för nu drar vi på hunkjakt!

Kvällen började stilla hemma hos mig där jag och min vän satt och tråkade. Vad gör man en vanlig kväll i Kälarne? Vad är spännande och givande? Vi funderade över olika aktiviteter samtidigt som vi i bakhuvudet kände en längtan efter Mannen. Ett av byns original från de tidiga 70-talen.

Sen slog det oss! Vi måste hitta honom! Var kan han vara? Denne man som så många gånger förgyllt vår vardag och våra drömmar..

Inget annat att göra än att ta gamm-Saaben och dörna ut på byns små bräckliga gator. Kromet blixtrade i månens sken. Ljudet från det svällda däcket (dudumdudumdudum), växellådans ovilja att leda oss till rätt läge och den persikolena månfärgade lacken gjorde kvällen magisk. Nu skulle vi finna honom. Mannen.

Gummit rullade ihop sig längs gatorna av de varma ångorna som utlöstes av bilens framfart. Gata upp och gata ner, blickar åt höger och blickar åt vänster. Hos svärmor? Nej. Hos exet? Nej Hemma? Nej. Ingenstans fanns denne man vi så gärna ville finna...
Vi sökte heta tips och ledtrådar i varje människa vi mötte. Inte så att vi frågade, men vi läste av deras blickar och gester. Ingen hade sett honom.

Fan, ska jag vara ärlig så minns jag inte hur kvällen slutade, men detn var magisk. Jag lovar!
Ska ta reda på emr fakta så återkommer jag sen. Jag förstår att ingen vill missa det gripande slutet!

Nu beter jag mig precis som på kvällen innan jag ska somna. Försöker få Magnus att bara lyssna på en sak till som jag vill berätta. Schhh...sov nu, brukar han säga. Men det är ju bara en sak till jag vill säga, eller kanske två..

Konstigt vad vissa människor itne har förståelse för andra. Mor och dotter, man och hustru, bror och syster eller bara vänner emellan. Att inte kunna unna varandra att vara bäst på något, må sämst eller bara unna varandra att vara  glad. I vissa fall får man heller inte umgås med den ena utan att uppröra den andre. Är man så himla speciell, eller har alla verkligen så få vänner?

Fast nu flummar jag vidare på den tråden... Hur många vänner har man egentligen och på vilken nivå ligger de?
*Vissa har man sedan barnsben och som säkert alltid finns där. Man hörs mer sällan och vårdar det inte särskilt bra, men det överlever på något vis ändå.
* Vissa har man som man pratar nästan dagligen med och kan prata om allt ifrån sockersöta män till jobbiga vaglar i ögonen (något jag aldrig haft, men ändå)
* Vissa har man inte alls något gemensamt med egentligen men råkar vara släkt med eller så är det någon väns vän eller annat långsökt.

Hur som helst så har man alla till olika saker och vissa till allt. Undra vad man själv är för någon typ? Rannsakar mig själv och upptäcker att jag inte är särskilt bra på att höra av mig alls. Hälsar sällan på och har knappt tid att prata i telefon.. Illa illa. Men just nu är det så, ag har knappt tid att prata med min egen man, så det är bara att acceptera att läget är så här nu. Små barn = lite tid till annat. De som förstår accepterar. De som inte förstår accepterar inte och är därmed bortplockad. Svårare borde det inte vara va?

Det slog mig också nu att jag är gift. Gift alltså. Maka, hustru, fru... Vad gammalt och vuxet det låter. 2 små barn och gift, sen då?

- Får jag fortfarande bli buren till sängen när jag inte orkar gå?
("Nä, du är för tung")

- Får man som vuxen fru mosa potatisen i smör?
("Nä, lär inte barnen nå onödigt nu")

- Måste man ha på sig mössa när det är kallt?  (Jag passar inte alls i mössa. Inte heller i glasögon, sjal, axelbred jacka eller stay-ups)
( "Sluta klaga och bete dig som vuxen!")

Äh, nu är det lika bra att ge upp för ikväll, jag kommer ändå inte skriva nåt vettigt. Nu heller.

God natt alla!

Jag andas ut efter vad som känns som en helkväll. Klockan är pyttelite, men eftersom vi har barn och våra vänner har barn så läggs dygnets timmar lite efter våra behov och möjligheter.

Med risk för att dom läser detta så måste jag skriva att det var trevligt ikväll, men om jag ska vara ärlig så var det mer än så! Lättsamt, trevligt och mysigt, med läget under rätt bra koll faktiskt ;)

Nu ska barn läggas, sen kommer jag åter..

Så, barnen sover och jag är tillbaka. "Hon kan inte ha mycket till liv", tänker säkert många, men vaddå, ni läser ju just nu om mitt ofantligt händelserika liv ;)

Att vara förälder, vad innebär det egentligen då? Mängder av prioriteringar och konstiga lösningar, bland mycket annat.
Det har iaf vi och våra vänner (de ovan skrivna gästerna) fått lära oss.
T ex är det ingen idé för oss att bjuda varandra på middag i 18-tiden. Då har vi ca 1 timme på oss att prata i hallen, ta en liten klunk alkohol, oplanerat byta en blöja, slänga i oss mat, dricka kaffe, prata, springa fram och tillbaka som ett pendeltåg mellan barnlek och vuxensnack, trösta, äta efterrätt, fylla på vin/ölglaset, byta en till bajsblöja (Varför bajsas det alltid så mycket när man är borta??), och ta farväl med trötta barn gnällandes i hallen.
Så idag bestämde vi oss för middag tidigare och det blev en klar förbättring! klart bättre hade det varit om barnen kunde somna borta och förflyttas hem obemärkt, men så är inte fallet och det är bara att acceptera...

Vissa saker får man helt enkelt prioritera bort, så som att vara borta sent (gäller om båda vill vara involverad i aktiviteten), raka benen varje gång det behövs, titta på favoritkanalen mm...

Fast jag rakade nästa benen idag. Nästan. La Vinga på skötbordet, ställde Devin med en tandborste i handen och klev in i duschen. Jag hann tvätta mig och håret, skulle precis ta och raka det som rakas behövs när Vinga började bli otålig. Eller otålig coh otålig, det hade hon varit ett tag och nu skrek hon! Jag tog hyveln och drog några snabba under armarna, sen fick det räcka. Äh, vad fan, jag är bara mamma, vem fan ska titta mig under armarna och spana in mina läckra spiror?
Jag har inte hört talas om någon "Mama Wanted"-tävling, har ni?

Nä, så här är det.. Man går runt som en blandning av en säck pölsa och barbamamma, ler åt eländet och försöker läsa mantrat: Jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv, jag älskar mina barn, dom går före mig själv...Tillslut hör jag bara blablablablablablabla. Dags att lägga sig för att samla energi för morgondagen. Då är det lördag och jag kansnke hittar tid att ta en ny dusch. Själv.

Måste pausa av mig svetten lite! Pust, stånk och stön! Dagen kommer sluta i katastrof!! Vilka problem man har...

Okej, dammsugningen gick bra förutom att jag drog ner 3 blomkrukor! Jord överallt och blommor som jag inte har tid att ta hand om. Gömde dom bakom gardinen :D

Kom också på att jag itne har någon bil nu så jag måste gå med båda barnen till affären, och alltså gå hem med båda barnen + all mat!


Stryka, putsa, damma!

Sen sist jag skrev = nyss, har jag bytt 2 blöjor och lagt 2 barn, satt på kaffe och rensat alla Devins böcker. Fast det stod inte ens med på listan och är helt onödigt, men det är så det kan bli ibland... och nu sitter jag här! Upp med sig nu lilla MammaMimi! ;)

Är verkligen inte på nåt städhumör längre, men om jag tar fram min käraste vän (dammsugaren) så blir det kanske annat. Jo, dessutom har jag satt upp fler tavlor som Devin har gjort, fint som attan!

Eller ska jag ta en dusch utan barn? Låter frestande men ack så långt ner på min prio-lista just nu. Tar den senare i sällskap av Devin som borstar tänderna och Vinga som ligger på skötbordet, alltid lite avslappnande ;)

Ses ses!

Nu har jag kommit en bit på vägen...
Avklarat är:

Barnens morgonbestyr
Dagis, där vi även åt lunch...
Disken
Badrummet
Lekrummet
Tvätten
Sängarna
Dammsugningen

Nu ska barnen få gå ut och sova i vagnarna så ska jag fortsätta min dag.
Men vissa saker sket sig som vanligt när man har med män coh deras planeringar att göra... Magnus måste tillbaka på jobbet med köks-ön när han kommer hem, så jag får ingen avlastning innan middagen alltså. Så när barnen vaknat ca 15.00 måste jag handla och fixa maten själv. Känns som en lättsam dag idag ;)

Frågade Devin nyss vad han ville hälsa till Kim och jag fick svaret: "Woff!" Och sen efter en liten stunds tanke: "Pupuss"

Så söt! Love!!

Idag har vi lite att stå i här hemma. Varför? Jo, för att jag vill ha fint omkring mig, så enkel är anledningen.

Dagen kommer alltså bestå av så många som möjligt av nedanstående punkter:

Klä barnen
Bädda sängarna
Ge Vinga mat
Lägga ut Vinga i vagnen
Ge Devin frukost
Byta bajsblöja.
Skura matbordet och alla stolar
Diska alla nappflaskor
Skura köket från golv till tak
Ta upp Vinga
Leka och mysa med barnen
Ge Vinga gröt
Ge Devin banan eller macka
Vika tvätt
(Nu borde klockan vara 9 enligt mina beräkningar)
Åka och hälsa på på dagis
Byta en blöja på Vinga alldeles efter att hon blivit påklädd och alldeles innan vi satt oss i bilen.
Hem och äta lunch, ge Vinga mat
Skura badrummet
Packa in alla rena kläder i garderoberna
Lägga ut barnen i vagnarna
Dammtorka alla fönster mm
Hinka i mig kaffe
Dammsuga överallt
Flytta på alla saker som inte är där som ska. (Handdukarna i Vingas säng, Tavlorna på kaminen, GOdispåsarna bakom dvd-filmerna mm.)
Stryka en duk och göra fint på köksbordet
Ta upp VInga
Leka och mysa med henne
Byta blöja
Blogga med henne i famn
Städa Devins rum
Ta upp Devin
Åka på affärn
In med varorna
Leka ute tills pappa kommer

Ungefär så ja...

När Magnus kommer hem får han vara ute med barnen så jag hinner göra allt som jag inte hunnit under dagen. Sen får vi middagsgäster, jätteskoj!

Nu är jag här igen, kan inte hålla mig ifrån att delge er av mitt roliga liv! ;)

Magnus ville prata med Devin i telefonen och visst, han tog den till örat till slut.. Så här lät samtalet:

Devin: Hej.
Magnus: Hej, det är pappa.
Devin: Hedå!
Magnus: Nej, vänta. Vad har du gjort idag då?
Devin: Färn (Affärn). Hedå!
Magnus: Nej, vänta, pappa vill prata med dig.
Devin: Mmm. Hedå!
Magnus: Ska vi åka till farfar idag och äta mat?
Devin: Ja. Hedå!
Magnus: Nej vänta då, jag vill ju prata mer!
Devin: Pupuss. Hedå!

Sen gav han mig luren och gick...

Stackars pappan!

Så härligt! Mitt lilla monster är inget monster idag, han är en alldeles normal liten Devin! :)

Jag tror att alla är på bättre humör efter en natt av sömn. Kan avsläja att hela familjen här hemma sov kl 20.30 igår! Alla alltså! Och då var det inte så illa att kliva upp strax efter 5 heller :)

Vi har nyss kommit hem från affären, tog en extra långprommis också. Jätteskönt i det kyliga vädret!

Måste bara avbryta mig själv nu.. Jag hör att Devin pratar med Vinga i köket, ska se vad som händer...
Haha! Stod och smög på dom en stund, gullungarna. Vinga sitter i gåstolen och Devin stod framför henne med min mobil. Han räckte fram den mot henne men så fort hon sträckte händerna efter den så drog han tillbaka och sa: "Mammas..." Mammas"..., med busig röst. Så söt kille!

Dessutom kom jag på honom med att stoppa in en dvd-skiva i videon för en stund sen. Tog ut den och kollade in där. Inte så illa ändå, bara ett band till filmkameran, ett cd-fodral och 3 vindruvor ;) Men det är väl sånt man får ta med småfolk i huset eller?

Så idag är det alltså en dag med olika bus, igår var en dag av protest. Alla dagar har alltså ett eget tema...

Jo, det var en massa otur igår också, stackars blåslagne kille!
Han: Ramlade ner från fåtöljen och slog huvudet, ramlade ner från en stol och slog rumpan, ramlade från en stege och slog hakan, cyklade in i häcken och rev upp halva ansiktet (klarade ögat precis), sprang omkull ute och skrapade händerna, ramlade i trappen hos Lisa och slog huvudet, sprang rakt in i dörrposten och slog huvudet och sprang in i pianot och slog huvudet...
Fattar inte var det var men klumpig som attan var han! Kanske har fått det efter mig ;)

Nä, nu ska jag förbereda lunchen och fixa vagnarna och lägga fram kläder tills barnen ska sova. Efter det tänker jag slappa med en tidning och packa väskan, fixa fikc så allt är klart innan eftermiddagens stadsresa.
Idag ska det inhandlas presenter till Devin och kanske knoppar till köksskåpen. Nappar till Vinga ska jag försöka hitta också. Vilken sensation i våra liv sen vi hittade specialarna! Underbart lättsamt och skönt att slippa hålla dem åt henne hela tiden!

Blir en snabbis till stan bara eftersom vi inte hinner i helgen.. Gäster på fredag och middag borta på lördag mm..

Det var allt för nu. Intressant som alltid kan jag tänka mig! :D

Sökes: Stresstålig person med stort tålamod.
Du bör :
* kunna släppa allt du håller i för att följa med lite överallt.
* vara duktig på att knöla i mat i vägrande munnar.
* tycka att det är roligt att ge fart på en gunga i 2 timmar.
* förstå att legobilar som kastas i golvet inte ska gå sönder utan vara hela.
* kunna trösta ett barn som fått ont i handen efter att själv ha bitit i den.
* plocka upp nappen som kastats lång väg.
* inte ha någon annan att ta hand om.
Och så vidare...

Finnes: En liten gosse, 2 år, med kort stubin och ett hiskeligt humör.

Fast näe... Jag vill nog behålla honom ändå och stå ut de korta stunderna han är så här.. Annars är han en helt annan kille som gärna kramas, säger "puss puss" på telefon, tar i hand med fokl på affären (morfars förtjänst), leker i timmar med bilar, somnar på studs, räknar allt han ser, skrattar så han kiknar när man gungar honom och är så älskvärd någon kan bli...

Mammas tjuriga lill-prins!


Första bilden på Devin utanför kuvösen när han föddes... Så liten och underbar och så nyss!
Vem kan vilja hyra ut honom? Hemsk mamma...

Det är på sätt och vis härligt med alla dessa tidiga morgnar. När klockan är åtta, som nu, har halva dagen gått och ändå är det med en hela kvar, eller nåt i den stilen..
Jag har suttit och morgonmyst med både Devin och Vinga, lekt med båda, gett båda frukost och klätt på. Dessutom har jag hunnit diska, vikt och hängt tvätt och startat en ny maskin. Sängarna är bäddadade och dagen planerad. Så nu då?

Vinga har just somnat ute i vagnen, alldeles själv. Jag kom på att jag ska träna henne till det redan nu så man inte behöver vagga vagnen i 5 minuter varje gång, och det funkade nu iaf. Samma med Devin, bara att lägga ner och ställa ut, lättsamt som bara den!

Så åter till det här med presenter till Devin fyller år. Det är så svårt att veta hurvida jag ska gå på mitt, Magnus eller Devins spår..

Devin vill ha: Bil, Traktor, lastbil, skottkärra, 4-hjuling, släpvagn, motorcykel, jeep mm när man frågar honom. Allt med hjul med andra ord...

Magnus har varit inne på: Elbil, eljeep, elmotorcyckel mm. Allt med hjul och el med andra ord...

Jag är mer inne på saker som: Ny säng, badrock, bilgarage, brandstation/polisstation, fotpall till fåtöljen, snowracer, pulka, sängbord, spel mm. Allt som kan vara lite tråkigare med andra ord... Fast några roliga kom jag ändå på ju!


Jaha, nu är det lugnt hemma en stund innan våra kära vänner kommer på besök. Marie är min kära vän och Oliver är Devins kära vän. Vinga får mest hänga med och vara utan vänner ett tag till, stackars flicka! Vi hade tänkt att hälsa på på dagis idag, men Devin är lite ur gängorna och trött så det känns ite som rätt tillfälle. Kanske tar det i m istället. Jag vill att Magnus ska vara ledig så han kan följa med och titta, känna doften av nybakt...

Nä nu ska jag ta min käre lille son och gå ut en sväng och se om han blir på bättre humör. Annars återkommer jag, fast då med en annons om uthyres!

En dag i bilder. Tyvärr inte varje timme som det var tänkt, men jag gjorde så gott jag kunde.
Så här ser det ut en vanlig vardag hemma hos oss. Läs, skåda och njuuuut! ;)


06.00 Devin är nyvaken i sängen. "Bil, soffan" är det första han säger, som vanligt ;)


Vinga ligger redan i sitt babygym och har gjort det sedan 05.45. Piggare än mamma sin kan man lugnt säga!


Vid 7.20 åt Devin frukost och efter det är det bilarna och bilmattan som gäller. Vinga ligger ute på bron i vagnen och sover sött.


Vid 9.30 kom Lisa och Oliver och hälsade på. Vinga passade på att sova igen medan alla "storbarn" lekte på lekplatsen. Mysigt med lite regn enligt barnen, men inte enligt mig och Marie...


11.00 Nyvaken liten vinga ligger och myser på soffan medan storebror och hans kompisar äter lunch.


12.00 Efter lunch är det Devins tur att inta vagnen för en 2 timmar lång tupplur. Vinga och mamma hinner leka under tiden.


15.00 Pappa har kommit hem och då är det dags för mellis! Devin äter ost utan macka och Vinga äter rån... Delikatess!


16.00 Pappa och Devin myser i soffan framför Playhouse Disney...


... samtidigt som mamma klär Vinga för en liten prommis.


17.00 Mamma och Devin har gjort pizza som måste bevakas noga. Ser gott ut!


17.20 Devin äter pizzan. Eller kanske inte just pizzan, men oliverna, såsen och ananasen iaf ;)


Stackars lillasyster får bara en tråkig brödbit att gnaga på innan hon får sin gröt...


18.00 Medan mamma var och klippte sin brorson passade pappa och barnen på att ta en promenad. Picknick på en traktor på sågen kan väl aldrig vara fel, eller? :D

Så, det var gårdagen då, så gott jag hann med... Ungefär så här ser dagarna ut hemma hos oss och det är jättemysigt!

Dagens efit kommer i m istället, ikväll finns det inte tid...

Först nu så ska jag och minkäre make plocka fram en massa gott att äta och sen ska han borsta mitt hår, vilket är bland det skönaste jag vet (nästan ;) )!

Så på återseende i m, eller kanske senare ikväll ifall jag är vaken sent...

:D

Idag håller jag på med EFIT (Ett foto i timmen och det går sådär... Tänkte sammanställa ikväll, mycket för att min kära syster vill se mer kort på barnen. Problemet är att det är så svårt att hinna med att ta kort, eller rättare sagt komma ihåg att ta kort. Men det blir det som blir.

Så om idag behöver jag inte skriva nåt än, det kommer senare ikväll.

Annars har jag några nya funderingar. Egentid till exempel, vad klassas som det? När man går ut själv på en prommis? När man tillsammans med sin respektive går på bio? När båda barnen sover på kvällen och man kan hänga tvätt i lugn och ro?
Det är så svårdefinerat...
Anledningen till at jag undrar är för att jag ofta får frågan om hur mycket egentid jag har och hur mycket jag skulle vilja ha.
Jag ser att jag har egentid efter ca 21 på kvällen när jag vet att barnen sover för natten. Jag kan i lugn och ro diska upp alla nappflaskor, hänga eller vika tvätt, se på tv eller annat som jag gör själv.
Hur mycket mer vill jag då ha?  Visst skulle det vara skönt att komma iväg någonstans själv någon gång, men problemet är att jag inte vill vara utan Magnus och inte heller barnen, så det säger sig själv hur det blir. Kanske att det skulle vara skönt att få vuxentid tillsammans med maken, men det kan vi ha när barnen somnat också, bara vi lägger oss i tid och orkar upp på morgonen. Såvida man då inte har barnvakt på morgonen och vi kan såva så länge vi vill...

Så summan av mina funderingar kring egentid är att: Ja, jag har det och jag är nöjd med den tid jag har. Fast visst skulle det vara skönt att ta en dusch utan två barn med sig i badrummet ;)

Ändå kan jag inte låta bli att bli irriterad över vissa människor som försöker få mig att förstå hur det är att vara trött. Visst är andra det också och med all rätt efter att ha jobbat mm, men försök inte tala om för mig hur det känns!
Fick ett samtal i morse från en tjej igen som hade varit vaken halva natten och var trött på jobbet. Efter jobbet skulle hon åka hem och slänga sig på soffan och inte röra sig ur fläcken, med all rätt. Visst, så långt är allt helt ok, men kom inte sen och beklaga för mig hur trist och jobbigt det är att ligga på soffan helt utslagen! Det vore en lyx här hemma att lägga sig på soffan! Men hur trött jag än är så rullar livet med småbarn på. Mat ska lagas, blöjor ska bytas, söva barn, ta upp barn och trösta. Helt underbat men också jobbigt ibland.
Jag klagar inte på hur det är, bara på att vissa ska lära upp en i ämnen man är expert på.
Som att jag skulle lära en kartläsare vad som är norr och söder. Helt sjukt!

I morgon tror jag att vi ska ta en hälsa-på-dag på dagis igen. Så mysigt ställe som jag också skulle vilja vara på på dagarna, får man det?? Ska fråga om dom inte behöver en maskot!

Så, det var allt för stunden. Eller nej förrästen! Devin fick en tidig present från Kim idag! :D Jöttefin skjorta som han såklart struntade totalt i när han såg alla fina bil-klistermärken som var med i paketet :D

fndkkkkkkkkfjjqkö (Devins hälsning, betyder nog tat-tat)